REMISSVAR
Ärendenummer 1847/2006, Aktbilaga 3
2007-02-28

Utbildnings- och kulturdepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande över slutbetänkandet av Delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75)

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, har tagit del av ovan nämnda betänkande och dess åtgärdsförslag. JämO har redan lämnat ett yttrande över delegationens delbetänkande. Det aktuella yttrandet är en komplettering till det förra yttrandet. JämO stödjer i allt väsentligt de förslag som delegationen för jämställdhet i förskolan lämnar i sitt slutbetänkande och passar samtidigt på att kommentera några av delegationens förslag och resonemang, vilka myndigheten anser vara särskilt viktiga.

JämO är en statlig myndighet som har till uppgift att verka för att alla människor skall ha lika villkor oavsett kön inom skolväsendet, i högskolan, i arbetslivet och på ett flertal andra samhällsområden.

Sedan år 1998 har JämO bedrivit olika projekt vars syften har varit att utveckla metoder som förebygger och motverkar sexuella trakasserier i skolan samt metoder för att integrera jämställdhetspedagogiska arbetssätt i förskola, grundskola och gymnasium. Sedan första april 2006 utövar JämO tillsammans med de övriga diskrimineringsombudsmännen och skolverkets barn- och elevombud tillsynen över lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (barn- och elevskyddslagen).

JämOs yttrande bygger bland annat på erfarenheter från de ovan nämnda skolprojekten och på myndighetens erfarenheter från tillsynsarbetet i samband med ovan nämnd lag.

Förskolans läroplan ska gälla för förskolor med enskild huvudman

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) innehåller ett tydligt uppdrag att förmedla och gestalta de demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Här beskrivs även förskolans jämställdhetspedagogiska uppdrag. För att grantera en likvärdig kvalitet i förskolors demokrati- och jämställdhetsarbete är det viktigt att läroplanen gäller för samtliga förskolor oavsett vilken huvudman de har. JämO bifaller därför delegationens förslag att skyldigheten att följa förskolans läroplan ska omfatta även förskolor med enskild huvudman.

Att stärka förskolans arbete för jämställdhet och mot diskriminering

Jämställdhetsintegrering bör ingå som en självklar del i förskolans och skolans ordinarie utvecklingsarbete och arbete mot diskriminering. Delegationen har noterat att endast få kommuner och enskilda huvudmän prioriterar jämställdhetsarbetet i förskolan och satsningar på kompetensutveckling och vidareutbildning inom detta område. JämO delar denna bedömning och stödjer delegationens förslag att ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att tillgodose tillgången till kompetensutveckling i frågor som rör genus- och jämställdhetsarbetet för ledningen av förskolor på huvudmanna- och verksamhetsnivå.

Det är mycket viktigt att ta upp lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling inom ramen för dessa utbildningssatsningar. Förskolans och skolans jämställdhetspedagogiska arbete är en viktig del i det förebyggande arbete mot könsdiskriminering och trakasserier och kan betraktas som ett viktigt bidrag till likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsarbetet handlar inte enbart om att utarbeta rutiner för agerandet vid förekommande fall av trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar också om ett långsiktigt arbete för att främja barns lika rättigheter. Det är angeläget att synliggöra denna koppling mellan jämställdhetspedagogiskt arbete och likabehandlingsarbetet.

Särskilt viktigt är detta i samband med rektorsutbildningen. Det förslag på nytt program för utbildning av rektorer som Myndigheten för skolutveckling tagit fram behöver därför i detta avseende kompletteras och konkretiseras. I del tre av den obligatoriska utbildningen finns ett avsnitt som benämns ”kränkande behandling”. Det är lämpligt att i samband med det ta upp barn- och elevskyddslagen och arbetet mot diskriminering och trakasserier samt skyldigheten att upprätta likabehandlingsplaner.

Skolverkets inspektionsverksamhet

JämO delar delegationens syn vad gäller betydelsen av skolverkets inspektioner för att få fart på jämställdhetsarbetet på den enskilda förskolan och skolan. Det vore därför bra med en tydligare uppföljning av förskolornas och skolornas jämställdhetspedagogiska arbete inom ramen för skolverkets inspektioner. Detta gäller även för deras arbete mot diskriminering och trakasserier. Myndigheten stödjer därför delegationens förslag att ge skolverket i uppdrag att se över sina arbetssätt i samband med inspektionerna. Syftet är att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra såväl inspektionsbesöken som bedömnings- och redovisningsarbetet. I det sammanhanget är det också vikigt att utvärdera kommunernas tillsynsarbete över förskolor med enskilda huvudmän.

Lärarutbildningar på landets högskolor och universitet

Enligt delegationen garanterar lärarutbildningen i dag inte att den enskilde studenten får tillräckligt med utbildning i genusteori och jämställdhetsfrågor. Detta bekräftas bland annat genom en studie som genomfördes av Margareta Havung som redovisas i Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 1 2006. Denna situation är oacceptabelt. JämO delar också delegationens kritik av Högskoleverkets hantering av värdegrundsfrågorna vid utvärderingen av den nya lärarutbildningen och bifaller därför delegationens samtliga förslag och rekommendationer på detta område.

Fler män till förskolan och till de yngre årskurserna i grundskolan

För förskolan och skolan gäller – precis som för alla andra arbetsplatser runtom i landet – jämställdhetslagen. Enligt denna lag ska arbetsgivare genom lämpliga åtgärder verka för en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. JämO har därför med intresse tagit del av delegationens redovisning av nuläget, kommentarer och förslag på detta område.

Delegationen presenterar bland annat tre olika brytprojekt som hade till syfte att locka män till studier på lärarutbildningen. Samtliga projekt betraktades av delegationen som lyckade. Delegationen föreslår därför att arbetsmarknadsverket i sitt fortsatta uppdrag att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden ska prioritera projekt som leder till fler män i skolan.

Den första juli 2005 trädde lagen om förbud mot diskriminering i kraft (2003:307). Sedan dess är det inte längre möjligt att genomföra brytprojekt som riktar sig enbart till det ena könet inom ramen för arbetsmarknadspolitisk verksamhet. JämO beklagar detta och har i sitt yttrande över delbetänkandet ”Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering” (SOU 2004:55) anfört att det i 5 § i lagen om förbud mot diskriminering bör införas ett undantag från diskrimineringsförbudet för positiv särbehandling på grund av kön. Detta föreslås nu även i diskrimineringskommittés slutbetänkande (SOU 2006:22)

Vidare presenterar delegationen i sitt slutbetänkande några förskolor som har lyckats med att rekrytera och behålla män till verksamheten. Vad som utmärkte dessa förskolor var, enligt delegationen, att cheferna hade en tydlig vision. De hade också satt upp realistiska mål och utvecklat en medveten strategi för att förverkliga dem. Att vara tydlig vid annonseringen av lediga tjänster samt att placera minst två män på samma förskola, och om det är möjligt även på en och samma avdelning, är två exempel på framgångsrika åtgärder. Det aktiva åtgärdsarbete som krävs enligt 7-9 §§ jämställdhetslagen verkar vara framgångsrika även i samband med rekryteringen av män till förskolan.

JämO delar delegationens uppfattning att en jämn könsfördelning i förskolan inte per automatik garanterar ett aktivt och framgångsrikt jämställdhetspedagogiskt arbete i verksamheten. För detta krävs anställda – både kvinnor och män - som är kunniga och kompetenta på just detta område.

Forskning

Jämställdhetspedagogiska arbetssätt utvecklades i Sverige främst av engagerade pedagoger, ofta inom ramen för ett jämställdhetsprojekt på sina förskolor. I delegationens slutrapport ingår en intressant presentation av några projekt som har varit av särskild betydelse i detta sammanhang. Endast få projekt hade dock någon anknytning till forskningen.

JämO vill därför lyfta fram en fråga som endast kort berörs av delegationen, nämligen behovet av forskning på detta område. För att kunna garantera en hög kvalitet i det framtida jämställdhetspedagogiska arbetet på landets förskolor och skolor föreslår JämO att utvärdera olika arbetssätt och metoder samt deras långsiktiga effekter inom ramen för forskningsprojekt.

Det finns även behov av forskning kring effektiva metoder och tillvägagångssätt för arbetet mot diskriminering i förskola och skola. Enligt barn- och elevskyddslagen ska det i förskolan och skolan nu bedrivas ett arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. För detta arbeta behövs bland annat ökad kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och om hur olika faktorer samverkar i samband med trakasserier och diskriminering i förskolan och skolan.

Föredragande i ärendet har varit Lena Sievers, utredare.

Pia Engström Lindgren
stf Jämställdhetsombudsman

Tillbaka