JämO
JämO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna sida kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
 
Hoppa till textinnehållet


REMISSVAR
Ärendenummer 471/2006, Aktbilaga 2
2006-06-13


Näringsdepartementet
103 33 STOCKHOLM


Yttrande över betänkandet God sed vid lönebildning (SOU 2006:32)


 


Jämställdhetsombudsmannen (JämO) lämnar följande synpunkter på betänkandet (SOU 2006:32).


SAMMANFATTNING



Sammanfattning av synpunkter:



  • JämO vill särskilt betona vikten av att jämställdhetsperspektivet integreras i alla analyser av situationen på svensk arbetsmarknad och i utvärderingar av politiska initiativ på området. Utvärderingen i sin helhet kunde med fördel ha fördjupats något med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv även om de särskilda jämställdhetsuppdrag som Medlingsinstitutet haft under utvärderingsperioden i särskild ordning har belysts i utvärderingen.
  • JämO anser att av de två medlare som normalt utses i ett medlingsuppdrag bör alltid en vara kvinna för att säkerställa en jämn könsfördelning i medlingsverksamheten. Särskilda insatser bör vidare vidtas för att rekrytera fler kvinnliga medlare.
  • JämO vill särskilt framhålla vikten av att Medlingsinstitutet fortsätter och fördjupar sitt arbete på jämställdhetsområdet både avseende det direkta arbetet med parterna men även allmänt avseende kunskapsbevakning och kunskapsförmedling, analyser av löneutvecklingen och i samråd med organisationer med särskild kompetens på området. JämO vill även framhålla betydelsen av att parterna uppmärksammas om vikten av att det sammantagna resultatet av avtalsförhandlingarna leder till att lönediskriminering pga kön minskar.
  • JämO instämmer i att det finns anledning se över förutsättningarna för att ytterligare förfina uppgiftsinsamlingen och redovisningen av statistiken för att därigenom förbättra möjligheterna till relevanta och korrekta analyser av kvinnors och mäns löner. JämO anser även mot bakgrund av de bristande resurser som konstaterats i utvärderingen att frågan om statistikuppdraget särskilt bör beaktas för att säkerställa det framtida arbetet med detta viktiga område.

ALLMÄNNA SYNPUNKTER


JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET I UTVÄRDERINGEN
Utvärderingen har särskilt beaktat de uppgifter och uppdrag Medlingsinstitutet har på jämställdhetsområdet. Utvärderingen i sin helhet kunde dock med fördel ha fördjupats något med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv. Mot bakgrund av den hittillsvarande lönesituationen på svensk arbetsmarknad ur ett jämställdhetsperspektiv har Medlingsinstitutet haft en nyckelposition i en rad avseenden bl a genom de särskilda uppgifter som ålagts myndigheten under utvärderingsperioden.


De utmaningar som Sverige står inför under de kommande åren i en alltmer internationaliserad ekonomi, vilka även beskrivs i utvärderingen, ställer särskilda krav på anpassning av rådande förhållanden och villkor på svensk arbetsmarknad. För att främja en arbetsmarknad som vägleds av ledord, som nämns i utvärderingen, såsom flexibilitet, kvalitet, snabbhet, leveranssäkerhet och hög kompetensnivå, för att främja rörlighet på arbetsmarknaden samt med tanke på den demografiska utvecklingen är jämställdhetsperspektivet nödvändigt att beakta i den framtida arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och lönebildningen i synnerhet.


Insikten om vikten av att integrera jämställdhetsperspektivet i den ekonomiska politiken har växt bland Europas politiker under senare tid. I den färdplan för jämställdhet som antagits av EU-kommissionen för 2006-2010 beskrivs den strukturella diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden som ett resursslöseri som inte länderna inom EU har råd med. De låga födelsetalen och den minskande arbetsstyrkan utgör ett alvarligt hot mot EU:s politiska och ekonomiska ställning. Den hårdnade konkurrensen på världsmarknaden kräver en flexiblare och rörligare arbetskraft. Detta kan särskilt komma att drabba kvinnor eftersom de ofta måste välja mellan barn och karriär på grund av otillräckligt flexibla arbetsvillkor, stereotypa könsroller som är svåra att bli av med och en ojämlik fördelning av familjeansvaret. Lönediskrimineringen av kvinnor utgör en del av denna större problematik. För att ta i tu med osakliga löneskillnader krävs ett mångfacetterat synsätt och en kraftsamling av berörda parter. Frågan har ett nära samband med andra arbetsmarknadsfrågor som rör segregering inom olika branscher, yrken och arbets- och utbildningsmönster, diskriminerande värderings- och lönesättningssystem samt fördomar om könsroller. Om förhållandena på svensk arbetsmarknad konstateras i den aktuella utvärderingen att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har varit relativt oförändrade sedan 1980-talet och att kvinnodominerade sektorer har generellt sett lägre lönenivåer än andra. Problembilden kunde dock mot bakgrund av frågans komplexitet med fördel ha analysteras mer utförligt.


JämO vill särskilt betona vikten av att jämställdhetsperspektivet integreras i alla analyser av situationen på svensk arbetsmarknad och i utvärderingar av politiska initiativ på området.


SÄRSKILDA KOMMENTARER


REKTRYTERING AV MEDLARE 
Medlingsinstitutet utser regelmässigt två medlare för varje medlingsuppdrag vilket utvärderarna funnit ändamålsenlig. Medlingsinstitutet har under utvärderingsperioden anlitat 25 medlare, av dessa är fem kvinnor. I utvärderingen konstateras att det i praktiken dock är så att det är ett mindre antal av dessa 25 personer som mer frekvent har utsetts som medlare, hur många av detta mindre antal som varit kvinnor framgår emellertid inte i utvärderingen. Utvärderarna konstaterar att nuvarande ojämna könsfördelning är otillfredsställande vilket JämO till fullo instämmer i.


JämO anser att av de två medlare som normalt utses i ett medlingsuppdrag bör alltid en vara kvinna för att säkerställa en jämn könsfördelning i medlingsverksamheten. Särskilda insatser bör vidare vidtas för att rekrytera fler kvinnliga medlare.


Arbete med särskilda uppgifter och uppdrag med uttalat jämställdhetsperspektiv
Medlingsinstitutets huvuduppdrag är att medla i arbetstvister och att verka för en väl fungerande lönebildning. Till Medlingsinstitutets uppgift hör även att ha erforderlig kompetens i jämställdhetsfrågor och diskrimineringsfrågor i allmänhet. Medlingsinstitutet ska även särskilt analysera löneutvecklingen från ett jämställdhetsperspektiv. Medlingsinstitutet har vidare i regleringsbrevet från och med år 2003 getts i uppdrag att vid överläggningarna med parterna fästa uppmärksamhet på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras på ett sådant sätt att avtalen främjar de lokala parternas arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Medlingsinstitutet ska samråda med JämO i samband med genomförandet av uppdraget. I utvärderingen konstateras att såväl Medlingsinstitutet som de avtalsslutande parterna samt JämO har övervägande goda erfarenheter av detta arbete. De avtalsslutande parter som särskilt berört Medlingsinstitutets jämställdhetsuppdrag har framhållit att uppdraget är av stor betydelse och att det bör förstärkas. Såväl Medlingsinstitutet som JämO har uppgett att arbetet med jämställdhetsfrågorna i samband med överläggningar har gett resultat i form av genomslag i kollektivavtalen.


JämO vill särskilt framhålla vikten av att Medlingsinstitutet fortsätter och fördjupar sitt arbete på jämställdhetsområdet både avseende det direkta arbetet med parterna men även allmänt avseende kunskapsbevakning och kunskapsförmedling, analyser av löneutvecklingen och i samråd med organisationer med särskild kompetens på området. JämO vill även framhålla betydelsen av att parterna uppmärksammas om vikten av att det sammantagna resultatet av avtalsförhandlingarna leder till att lönediskriminering pga kön minskar.


STATISTIKUPPDRAGET
Kritik har framförts i utvärderingen från vissa parter mot lönestrukturstatistiken som inte anses utgöra tillräckligt underlag för jämställdhetsanalyser. I utvärderingen konstateras att jämställdhetsaspekten under utvärderingsperioden har fått allt större betydelse i förbundsavtalen. Medlingsinstitutet ska dessutom analysera löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv samt har ett särskilt uppdrag på jämställdhetsområdet enligt regleringsbrevet. JämO instämmer i att det för att fullfölja dessa uppdrag behövs tillförlitlig statistik. Utvärderarna konstaterar att det kan finnas anledning se över förutsättningarna för att ytterligare förfina uppgiftsinsamlingen och redovisningen av statistiken för att därigenom förbättra möjligheterna till relevanta och korrekta analyser av kvinnors och mäns löner. I utvärderingen förordnas att statistikansvaret återförs till SCB.


JämO instämmer i att det finns anledning se över förutsättningarna för att ytterligare förfina uppgiftsinsamlingen och redovisningen av statistiken för att därigenom förbättra möjligheterna till relevanta och korrekta analyser av kvinnors och mäns löner. JämO anser även mot bakgrund av de bristande resurser som konstaterats i utvärderingen att frågan om statistikuppdraget särskilt bör beaktas för att säkerställa det framtida arbetet med detta viktiga område.


Beslut har fattats av jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Föredragande har varit Anne-Charlott Callerstig.


 


Claes Borgström
Jämställdhetsombudsman


 


Tillbaka