JämO
JämO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna sida kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
 
Hoppa till textinnehållet


REMISSVAR
Ärendenummer 254/2006, Aktbilaga 3
2006-05-19


Utbildnings- och kulturdepartementet
103 33 STOCKHOLM


Yttrande över Timplanedelegationens slutbetänkande Utan timplan – för målinriktat lärande (SOU 2005:101)


Jämställdhetsombudsmannen (JämO) lämnar följande synpunkter på betänkandet (SOU 2005:101).

SAMMANFATTNING


JämO välkomnar i princip de förslag utredningen presenterar i sitt betänkande. Dock saknas fullständiga analyser när det kommer an på att anlägga ett könsperspektiv på ett eventuellt avskaffande av timplanen. Inte heller i de forsknings- och utvärderingsrapporter som delegationen beställt återfinns något tydligt jämställdhets-, köns- eller genusperspektiv avseende vilka effekter på lärandet som en slopad timplan skulle kunna innebära.

Delegationen påpekar i betänkandet att skolorna själva fått styra inriktningen av försöket med frihet från nationell timplan. JämO ställer sig frågande till varför könsperspektivet inte beaktats och förtydligats som ett incitament redan inför försöket. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt ge eleverna de bästa förutsättningarna att nå de nationella målen, såväl flickor som pojkar.

Skolan är en central plats vad gäller formande av barn till blivande vuxna och framtida medborgare, det är därför av oerhörd vikt att arbetet med ett genus- och könsperspektiv förs integrerat med ordinarie verksamhet. Likväl är det av stor betydelse att ett sådant över- och genomgripande försök som timplanedelegationens arbete har utgjort, innehar ett jämställdhetsperspektiv. Detta som en naturlig del i det analytiska arbete som delegationen senare använder som grund för lagda förslag och som i förlängningen får konsekvenser för det konkreta arbetet i den framtida skolan. JämO erfar inte att det i delegationens rapport finns någon ansats att problematisera dessa perspektiv i den mån som hade varit önskvärd.

INLEDNING


Riksdagen antog under våren 1994, en nationell handlingsplan för jämställdhetspolitiken. Den innebär att alla förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män. För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad på kön. Målet är att all statistik som relaterar till individer dels ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. Det är regeringens linje i jämställdhetsarbetet att använda två parallella strategier samtidigt: gender mainstreaming eller jämställdhetsintegrering och riktade insatser. I arbetet med att ta fram statistik har även delegationen delat upp statistiken i förhållande till kön, det JämO vänder sig mot är att siffrorna inte analyserats utförligt. En väl jämställdhetsintegrerad utredning ser till könsperspektivet från start till mål i både kvantitativa såväl som kvalitativa analyser.

EFFEKTER FÖR UNDERVISNING, INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET


Timplanedelegationens betänkande stödjer sig till del på att försöksverksamheten visat på ett ökat lärande för i synnerhet grupper som statistiskt sett har svårare att tillgodogöra sig kunskaper inom skolan. I detta avseende lyfter delegationen i synnerhet fram elever med utländsk härkomst, men även pojkar. Att dessa grupper statistiskt sett klarar kunskapsmålen i högre utsträckning är naturligtvis positivt, dock saknar JämO förutom en fördjupad konsekvensanalys av effekterna på undervisningen generellt utifrån könsaspekter, även ett fördjupat resonemang för pojkarnas förbättrade resultat.

Generellt i både försöksskolorna och övriga skolor uppfattar pojkar i högre grad att de har ett större inflytande än vad flickor har. JämO ställer sig frågande till varför delegationen inte uppmanat utvärderingen av försöket att ytterligare problematisera detta fenomen. Fanns det i forskningen och/eller utvärderingarna någon ytterligare analys av detta, framkommer någon tendens i det ökade inflytande som eleverna uppges ha erhållit? Har till exempel pojkars upplevda inflytande ökat proportionellt med flickors i försöksskolorna?

En annan viktig fråga är att ta hänsyn till vilka elever som tar sig möjlighet att utnyttja ett ökat inflytande över undervisningen. Enligt tidigare forskning och likväl enligt resultaten från skolorna inom och utanför försöket uppfattar pojkar att de har ett större inflytande än vad flickor uppfattar att de har. Vilka kvalitativa effekter kan skönjas i undersökningarna utifrån ett könsperspektiv, är det duktiga och försynta flickor som drar nytta av en öppnare undervisningsmodell eller är det uppmärksamhetskrävande pojkar? Pedagogen Karin Hadenius har inom ramen för delegationens arbete specialstuderat flickors situation i skolarbetet. Det hela tyder på att flickor får mindre tid, men är nöjda med det, dock pekar Hadenius på att detta inte är skäl nog för att bortse från läroplanens skrivningar om pojkars och flickors lika möjligheter till uppmärksamhet. JämO önskar att delegationen tog hänsyn till detta i betänkandet. Likväl presenterar och konstaterar delegationen att pedagogen Ulla Johansson med flera synar vilken roll kön spelar i en skola utan timplan, detta tillsammans med Hadenius resultat presenteras utan analys i betänkandet. Johansson menar att de ”självgående flickorna” drar fördel av det nya systemet medan de ”stökiga pojkarna” inte drar nytta av det, trots att denna grupp ges mer tid. De som drar absolut minst fördelar, och alltså de som ”förlorar mest” är de ”tysta flickorna” vilkas svårigheter i lärprocessen i större grad än tidigare bortses från. I slutbetänkandets redogörande del med delegationens slutsatser och överväganden nämns återigen att så kallade ”tysta flickor” har svårigheter att bli uppmärksammade i försöket, detta förklaras inte vidare utan konstateras enbart med att det inte är någon ny företeelse i skolan. JämO vill poängtera att detta inte är någon tillfredställande slutsats. En slutsats som inte på något sätt tar ansats till att utreda detta synnerligen aktuella problem. I synnerhet när många av delegationens resultat från försöket vilar på att eleverna tjänar på avskaffandet av timplanen i avseende vad gäller inflytande och delaktighet.

INDIVIDUALISERING/SJÄLVREGLERING I BALANS MED SAMLÄRANDE


En effekt som lyfts fram från forskarhåll i betänkandet är att försöksskolorna erhållit ökade möjligheter att ta till vara elevers egna tankar och föreställningar genom en ökad individualisering/privatiserad lärgång. JämO anser dock att det är av vikt att beakta pojkar och flickors olika sociala förutsättningar, i synnerhet om man kopplar detta perspektiv till osäkerheten för vad för konsekvenser som timplanens upphörande får för utvecklande av det gemensamma lärandet i den konkreta klassrumssituationen, som forskaren Åsa Söderström lyfter fram.

STUDIERESULTAT


Vad ankommer de kvantitativa resultaten avseende studieresultat i jämförelse mellan skolor i och utanför försöket, samt dessa siffror uppdelade i flickor och pojkar så måste det poängteras att resultaten i det stora hela är mycket svåra att belägga som statistiskt säkerställda, dock finns, i och med detta, ej heller något som pekar på att studieresultaten för endera könet kommer att påverkas negativt. Till exempel konstaterar Skolverket att varken statistik rörande betygsresultat eller gymnasiebehörighet är tillräckligt stora så att det går att berätta något om den generella måluppfyllelsen. JämO väljer med bakgrund av detta att i vidare bemärkelse inte kommentera dessa resultat.

AVSLUTNING


Slutligen är det värt att påpeka läroplanens skrivningar att skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. För att leva upp till detta ansvar menar JämO att det för timplanedelegationens del krävs fördjupad analys på detta område, i dagsläget har delegationens arbete inte levererat de erforderliga utredningar av effekten av en slopad timplan ur ett genusperspektiv som krävs för att ge skolan rätt verktyg att jobba vidare för en mer jämställd skola och i förlängningen ett mer jämställt samhälle.

Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande jämställdhetsombudsman Pia Engström Lindgren efter föredragning av utredare Olle Brynja.



Pia Engström Lindgren
Stf Jämställdhetsombudsman


 


Tillbaka