Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
REMISSVAR
Ärendenummer 1141/2005, Aktbilaga 5
2006-03-14
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över SOU 2005:105 Stärkt rätt till heltidsanställning
Jämställdhetsombudsmannen, JämO, lämnar följande synpunkter över ovanstående betänkande.
Sammanfattning
JämO ställer sig bakom förslaget till en ny lagstiftning om rätt till heltidsanställning.
JämO har i yttrande över betänkandet Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66) ställt sig bakom den utredningens förslag till åtgärder i syfte att komma tillrätta med deltidsproblematiken. Dessa åtgärder kan enligt JämOs uppfattning utgöra ett komplement till en ny lagstiftning om rätt till heltidsanställning.
Allmänna synpunkter
Rätt till heltidsarbete är i realiteten något män redan har uppnått. Enligt statistik utförs
ca 75 % av deltidsarbetet av kvinnor. Av SOU 2005:66 framgår att en förkortad arbetstid i form av deltid framstår antingen som en oönskad deltidsarbetslöshet för kvinnor eller en individuell lösning på att få betalt och obetalt arbete att gå ihop.
Det är således kvinnor som till största delen befinner sig i anställningsförhållanden som i många fall inte ger möjlighet till ekonomiskt oberoende och försörjning genom eget arbete. Antalet deltidsarbetande kvinnor är konstant och har inte minskat. Frågor om arbetstidens längd och förläggning utgör för närvarande en central del av de frågor som hanteras av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. Det finns med andra ord redan idag möjligheter till centrala förhandlingar och branschanpassningar i syfte att komma tillrätta med deltidsproblematiken. Denna möjlighet har inte tagits tillvara i önskad utsträckning. Det saknas därför anledning att tro att problemet med kvinnors deltidsanställningar kommer att inom rimlig tid lösas inom ramen för partssystemet på arbetsmarknaden.
Såsom förslaget är utformat kommer det även fortsättningsvis finnas möjligheter till avvikelser genom kollektivavtal. Avtalen kommer dock att innebära en avvikelse från normen heltid. Det finns ett stort värde i att arbetsmarknadens parter kommer att få ta ansvar för tillåtligheten av deltidsarbete i respektive bransch.
Lagen skulle också ge ett bra stöd för arbetsmarknadens parter att verka för heltidsanställningar och därmed stärka kvinnor i alla åldersgrupper och unga mäns ställning på arbetsmarknaden samt bidra till ett ökat arbetskraftsutbud.
Det finns en risk att deltidstjänster till en början kommer att minska och heltidsarbetslösheten öka. Mot bakgrund av Konjunkturinstitutets rapport från 2004 där det konstateras att det finns ett behov av ett ökat arbetskraftsutbud för att bibehålla en stark samhällsekonomi torde problemet vara övergående. Det finns också anledning att anta att bättre och mer effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder erbjuds en person som är heltidsarbetslös än en person som är deltidsarbetslös.
Enligt lagförslaget är företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad och rätten till heltid begränsade till den driftsenhet där arbetstagaren är sysselsatt på deltid. Det går att göra en jämförelse med arbetsgivarens omplaceringsskyldighet i lag (1982:80) om anställningsskydd där omplaceringsskyldigheten baseras på tillräckliga kvalifikationer och inte på vilken driftsenhet arbetstagaren är knuten till. Att utvidga företrädesrätten till att omfatta fler driftsenheter kan, förutsatt att det är praktiskt möjligt, vara en lösning som ytterligare gynnar möjligheten till heltidsarbete.
I lagförslaget undantas arbetsgivare med färre än tio anställda. I en del branscher utgörs flertalet deltidsanställda av kvinnor samtidigt som antalet anställda understiger tio. Undantaget kan därför ifrågasättas ur ett jämställdhetsperspektiv.
Deltidsarbete är en kvinnofälla. Kvinnor i alla åldrar erbjuds i högre utsträckning än män deltidsarbete. Det är framförallt två skäl till att kvinnor arbetar deltid, arbetslöshet och vård av barn. Deltidsarbete ger lägre lön, lägre pension, en lägre sjuk – och arbetslöshetsersättning. JämO anser att det är angeläget att även kvinnor i likhet med männen i realiteten ska uppnå rätt till heltid med möjlighet till deltid. Först då får kvinnor och män samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. JämO tillstyrker därför utredningens förslag.
Föredragande i detta ärende har varit stf jämställdhetsombudsmannen Pia Engström Lindgren och juristen Therese Olsson.
Claes Borgström
Jämställdhetsombudsman
Årsredovisningar