2006-03-09

Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Föräldraförsäkringsutredningens betänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73)

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) lämnar följande synpunkter på betänkandet (SOU 2005:73).

SAMMANFATTNING

JämO välkomnar i princip de förslag utredningen presenterar i sitt betänkande.

JämO beklagar dock att utredningen inte gått längre i sitt förslag om reserverade månader och föreslagit en ”ren” individualisering av föräldraförsäkringen. I de förslag som presenteras utgår utredningen från att huvudansvaret för föräldraskapet fortfarande ligger på kvinnorna vilket gör att förslagen sannolikt enbart kommer få marginella effekter på fördelningen av föräldraledigheten mellan kvinnor och män och på de mekanismer som idag missgynnar kvinnor på arbetsmarknaden.

I det gedigna material som presenteras i betänkandet finns underlag som stödjer en radikal förändring av den rådande fördelningen av ansvaret för barnen och föräldraförsäkringen vilket skulle bidra till att barnen får bättre tillgång och anknytning till sina båda föräldrar, främja jämställdheten på arbetsmarknaden och bidra till att båda föräldrarna på lika villkor har möjlighet att kombinera barn och jobb eller studier samt i grunden förändra den manliga normen i samhället.

BAKGRUND

I betänkandet presenteras forskning som visar att föreställningarna om kön i allra högsta grad är närvarande i föräldraskapet och på många sätt styr hur kvinnor och män förhåller sig till sin föräldraroll. Olika förväntningar finns på en ”bra mamma” och en ”bra pappa”. Kvinnors föräldraskap uppfattas av föräldrar, omgivning, arbetsgivare etc som en självklarhet och ”skyldighet” medan mäns föräldraskap ses som en ”rättighet”.

Konsekvenserna av att män enbart tar ut 18,7 procent av de betalda föräldrapenningdagarna, att drygt hälften av fäderna inte tar ut föräldrapenning alls under barnets första år och att en mycket liten andel av papporna arbetar deltid när deras barn är små är väl kända.

Ett exempel är att kvinnor i större utsträckning än män upplever problem att förena arbete med föräldraskap. Många kvinnor blir missgynnade i arbetslivet redan under graviditeten. JämO mottar återkommande anmälningar och rapporter om hur kvinnor missgynnas vid rekrytering, lönesättning och när det gäller utvecklingsmöjligheter i arbetet.

Skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller löneutveckling, möjligheter till fast heltidsanställning och karriärmöjligheter har till viss del − som konstateras i utredningen − sin grund i att frånvaro från arbetet på grund av föräldraledighet och vård av barn är mycket skevt fördelat mellan könen.

Förväntningarna på att kvinnor i fertil ålder ofta är frånvarande från arbetet på grund av föräldraledighet och vård av barn gör att kvinnor ofta ses som en mer riskabel arbetskraft att anställa och befordra. Att kvinnorna som ett led i detta anställs i yrken där de är lätta att ersätta, med lägre lönekostnader och mindre karriärvillkor kan i sin tur påverka deras vilja att gärna vara föräldralediga en längre period.

En annan konsekvens av den skeva fördelningen av föräldraförsäkringen och kvinnors huvudansvar för barnen är att barnen inte får en tidig och nära kontakt med sina fäder. Detta rimmar illa med barnkonventionens artiklar om båda föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling och barnets rätt till och behov av en nära och tidig anknytning till sina båda föräldrar.

FÖRÄNDRING AV RÅDANDE MÖNSTER

För att främja jämställdheten på arbetsmarknaden och bättre tillgodose barnets behov av och rätt till nära anknytning och kontakt med sina båda föräldrar behövs en genomgripande förändring av kvinnors och mäns frånvaromönster i arbetslivet i samband med föräldraskap.

Utredningen konstaterar att den sammanlagda tiden med föräldrapenning är tillräcklig utifrån den kunskap som finns om barns behov av att vårdas på heltid i hemmet av föräldrarna men att det är fördelningen mellan mamman och pappan som utifrån ett barnperspektiv behöver förändras.

Enligt JämOs uppfattning kommer inte utredningens förslag om fem reserverade månader till vardera föräldern samtidigt som den totala ersättningstiden förlängs med två månader att få de effekter man önskar. Med all sannolikhet kommer det att innebära att fäderna i de flesta fallen enbart tar ut en tredjedel av försäkringen. Den bedömningen gör JämO mot bakgrund av de rådande attityderna och normerna hos arbetsgivare, omgivningen och föräldrarna själva.

Även utredningen förutsätter att kvinnorna i framtiden kommer att ta ut två tredjedelar av försäkringen. I beräkningarna av förslagens ekonomiska konsekvenser utgår man från att papporna tar ut en tredjedel av föräldrapenningdagarna och mammorna resten av dagarna.

Huvudansvaret för föräldraskapet och föräldraledigheten kommer således fortfarande ligga på kvinnorna medan männen kommer betraktas som en mer fullvärdig arbetskraft som inte förväntas ta ens halva tiden av föräldraledigheten. Arbetsgivarnas beteende mot och olika förväntningar på kvinnor och män kommer med all sannolikhet att bestå.

JämO befarar därför att förslagen enbart kommer att få marginella effekter på de mekanismer som idag missgynnar kvinnor på arbetsmarknaden och att kvinnor även i fortsättningen kommer att uppleva större problem än män med att kombinera barn och jobb.

Idag är det skillnad på föräldrars attityd till att dela föräldraförsäkringen lika och hur föräldrarna faktiskt fördelar föräldraledigheten. Den tid som föräldrarna tycker att det är rimligt att pappan tar ut stämmer inte överens med den faktiska tiden som pappan varit föräldraledig. I betänkandet presenteras underlag som tyder på att en ökad reserverad tid av föräldrapenningen för respektive förälder kommer att leda till ett ändrat beteende som på sikt även kan leda till attitydförändringar.

EN INDIVIDUALISERAD FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING

Mot bakgrund av ovanstående anser JämO att föräldraförsäkringen fullt ut bör individualiseras, det vill säga utformas som en försäkring för individen som enbart vid undantagsfall kan överlåtas mellan föräldrarna. En formell likadelning av föräldra-försäkringen skulle på sikt medföra att även männens föräldraskap − av arbetsgivare, omgivning och föräldrarna själva − ses som en självklarhet och en skyldighet.

Utredningens skäl att inte fullt ut föreslå en ”ren” individualisering av föräldraförsäkringen är att det skulle göra det svårt att ta hänsyn till det enskilda barnets behov och den livssituation som olika familjer befinner sig i samt att det sannolikt också skulle leda till att det samman-lagda uttaget av föräldrapenning för föräldrar till vissa barn skulle minska och tiden i hemmet med någon av föräldrarna bli kortare för dessa barn.

Utredningen utgår alltså från att männen inte kommer ta sitt ansvar som föräldrar. JämO hade önskat att utredarna anammat ett mer visionärt perspektiv och sett till vad en likadelnings-reform på sikt skulle kunna innebära. Under några år skulle eventuellt vissa barns totala tid i hemmet med någon förälder bli kortare innan normen, som en lagstiftning om likadelad föräldraförsäkring faktiskt innebär, satt sig hos föräldrarna. Detta måste dock ses i relation till den situationen vi har idag för barnen det vill säga med närvarande mammor som riskerar att missgynnas i arbetslivet på grund av huvudansvaret för barnet och frånvarande pappor.

JämO utgår från att särskilda undantagsregler vid en ”ren” individualisering är möjliga att utforma för de fall utredningen syftar på när man talar om familjens ”livssituation”.

En likadelning av föräldraledigheten skapar förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad och barnets rätt till tidig och nära anknytning till båda föräldrarna. Detta medför goda relationer och en fördjupad och harmonisk identitetsutveckling som främjar barnets trygghet och mognad.

En individualiserad föräldraförsäkring kan även medföra en förändring av den manliga normen i samhället. Idag arbetar ytterst få män inom barnomsorgen och förskolan. Detta har ett samband med att få män är föräldralediga en längre period och att kvinnor är och ses som huvudansvariga för barnen. Om föräldraförsäkringen individualiseras och männen tar samma ansvar som kvinnorna och därmed umgås mer med sina barn kommer det med all sannolikhet påverka normen om vad manlighet är.

En delad föräldraledighet ökar också förutsättningarna för ett jämställt familjeliv och en bättre fördelning av det obetalda arbetet mellan kvinnor och män.

Beslut har fattats av jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Föredragande har varit utredare Ulrika Johansson.

Claes Borgström
Jämställdhetsombudsman

Tillbaka