REMISSVAR
Ärendenummer 719/2005, aktbilaga 2
2005-11-30

Näringsdepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande över betänkandet Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål, (SOU 2005:66)

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) lämnar följande synpunkter på utredningen (SOU 2005:66).

Sammanfattning

Genom att Claes Borgström var sakkunnig i Jämställdhetspolitiska utredningen har JämO haft möjlighet att påverka innehållit i betänkandet. JämO ställer sig bakom utredningens samtliga förslag. Dock vill JämO lämna synpunkter på några få frågor vilka rör JämOs verksamhetsområden.

Allmänna synpunkter

Av utredningen framgår att den politik som angavs i propositionen Delad makt delat ansvar (prop. 1993/94:147) har genomförts, men att den metod som använts för genomförandet (mainstreaming) i varierande grad har införlivats i andra politikområden. I nämnda proposition poängterades behovet av en ändrad inriktning på arbetet med att genomföra jämställdhetspolitiken samt vikten av att nå resultat och att åstadkomma förändring i samhället.

JämO delar därför utredningens uppfattning att om jämställdhetspolitiken ska vara framgångsrik krävs fokus på resultat och effekter. Om inte jämställdhetsfrågan fortsättningsvis ska bedrivas isolerad samt för att den ska få genomslag inom alla politikområden fordras det att en myndighet tillskapas. JämO förordar därför i enlighet med utredningens förslag att en myndighet får ansvar för samordningen av genomförandet av jämställdhetspolitiken och uppföljning av resultat. För att jämställdhetspolitiken på ett ändamålsenligt sätt ska kunna styras in mot andra politikområden och ha ett brett synfält och en bred räckvidd samt att resultatstyrningen ska bli ett viktigt verktyg kräver detta en myndighet med ovannämnda ansvar.

JämO ansluter sig också till utredningens nya formulerade mål och särskilt till målen Aktivt medborgarskap, Arbete och ekonomisk jämställdhet och Omsorg utan underordning. Samtliga dessa mål har anknytning till flera paragrafer i jämställdhetslagen, främst i fråga om anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. JämO anser också att det är viktigt, såsom utredningen föreslagit, att ange indikatorer som mäter hur väl målen uppnåtts i syfte att ta reda på om utvecklingen mot ett jämställt samhälle går i rätt riktning.

Synpunkter utifrån JämOs verksamhetsområden

JämO vill särskilt peka på fyra områden, som har relevans för den könssegregerade arbetsmarknaden. Det första området rör betydelsen av att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Utredningen menar att det är viktigt att arbetet med att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden bedrivs både inom utbildningen och inom den befintliga arbetsmarknaden. JämO delar den slutsatsen, men vill i sammanhanget påminna om Lagen om förbud mot diskriminering, som innehåller förbud mot diskriminering av arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Vid förmedling av arbete och i fråga om andra insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har regeringen i proposition 2004/05:147 (s. 62) sagt att något undantag för särskilda åtgärder för kön inte behövs. Mot bakgrund av svårigheterna med att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden menar JämO att det behövs ett undantag för kön vilket fortsättningsvis skulle ge möjlighet till särskilda åtgärder riktade mot både kvinnor eller män i syfte att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Eftersom insatserna hittills främst varit inriktade på att förmå flickor och kvinnor att göra otraditionella yrkesval, delar JämO utredningens uppfattning att man i högre grad även bör ha riktade insatser mot pojkar och män så att de söker sig till kvinnodominerade yrken.

Det andra området, som också har koppling till den könssegregerade arbetsmarknaden, rör frågan om löneskillnader mellan kvinnor och män. Utredningen menar att som en följd av den könssegregerade arbetsmarknaden finns en värderingsdiskriminering, som bygger på att arbeten som i huvudsak innehas av kvinnor värderas, och därmed betalas, lägre än arbeten med liknande kvalifikationskrav som i huvudsak innehas av män. Detta är något som jämställdhetslagens bestämmelser endast kommer åt hos den enskilde arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska i sin lönekartläggning bland annat analysera skillnader i lön mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som likvärdiga och finns osakliga löneskillnader ska dessa korrigeras. På så sätt kan värderingsdiskriminering hos en specifik arbetsgivare åtgärdas. JämO delar mot ovannämnda bakgrund utredningens förslag om en förnyad löneskillnadsutredning med främsta syfte att ta fram förslag som innebär att på andra vägar än de som jämställdhetslagen anvisar söka minska löneskillnaderna.

Det tredje området som har relevans till den könsuppdelade arbetsmarknaden och som också kan komma att påverka löneskillnaderna är förslaget om en översyn av yrkesklassificeringen ur ett könsperspektiv. JämO delar utrednings förslag om en sådan översyn, just i syfte att minimera risken att en ny form av ojämställdhet skapas i samband med en ökad lönespridning inom de kvinnodominerade yrkesgrupperna, parallellt med att andelen män i yrket ökar, där risken finns att män hamnar i de övre delarna av lönetrappan och kvinnor i de lägre.

Det fjärde området rör fördelningen av föräldraledighetsuttaget, vilket också har samband med problemet med den könssegregerade arbetsmarknaden. Utredningen konstaterar att mäns utnyttjande av den betalda föräldraförsäkringen har ökat mycket långsamt under de dryga 30 år som möjligheten har funnits, och att det fortfarande är så att det är kvinnorna som tar ut den största delen. Enligt utredningen har forskningen visat att kvotering av föräldraförsäkringen är det styrmedel som varit mest effektivt för att öka mäns uttag av föräldraförsäkringen. Forskning har också visat att det är familjer med låga inkomster som delar på föräldraledigheten mest ojämställt och slutsatsen är att fördelningen av föräldraförsäkringen till stor del är en fråga om arbetsmarknadens villkor. Utredningen menar att grundproblemet är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbetsmarknad till stor del är anpassad till att kvinnor tar den största delen av föräldraledigheten. JämO vill därför särskilt påtala sitt stöd till utredningens förslag om att mäns obetalda hem- och omsorgsarbete ska öka genom en ökad kvotering och på sikt en individualisering av föräldraledigförsäkringen.

Beslut har fattats av jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Föredragande har varit Märit Röger.

Claes Borgström
Jämställdhetsombudsmannen

Tillbaka