Ärendenummer 1582/2007, Aktbilaga 3
2008-01-21

Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Vårdnadsbidrag Familjepolitisk reform S2007/10526/SF

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, avger följande yttrande över ovanstående förslag.

Sammanfattning

Eftersom förslaget har utarbetats utan jämställdhetsperspektiv och saknar en konsekvensanalys ur jämställdhetssynpunkt begränsas JämOs möjlighet att lämna synpunkter på hur förslaget påverkar jämställdheten. På föreliggande underlag kan JämO dock konstatera att förslaget med stor sannolikhet skulle innebära negativa konsekvenser för kvinnors ställning på arbetsmarknaden och ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete.

Forskning och erfarenheter från andra länder visar att vårdnadsbidrag leder till minskad ekonomisk jämställdhet, till ökade skillnader mellan kvinnors och mäns obetalda hem- och omsorgsarbete samt till minskad makt och inflytande för kvinnor. JämO ser inte några skäl till att införandet av ett vårdnadsbidrag skulle få andra konsekvenser i Sverige.

JämO anser att förslaget om vårdnadsbidrag står i strid med de jämställdhetspolitiska mål som riksdagen lagt fast.

Skillnaden i arbetsgivares förväntningar på kvinnor respektive män som arbetstagare, som har sin grund i att kvinnor tar föräldraledigt i större omfattning och som är en orsak till diskriminering av kvinnor, kommer att påverkas till kvinnors nackdel. Det drabbar kvinnor som kollektiv, oavsett uttag av föräldraledighet.

Enligt JämOs bedömning kommer den av regeringen föreslagna jämställdhetsbonusen inte att motverka de effekterna.

Familjer med en ensamstående förälder kommer sannolikt att ha små möjligheter att utnyttja vårdnadsbidraget.

JämO efterlyser ett resonemang om hur situationen ska lösas då båda föräldrar ansöker om vårdnadsbidrag utan att vara överens om att det ska delas.

JämO avstyrker förslaget om införande av kommunalt vårdnadsbidrag.

Inledning

Syftet med förslaget är gott, att ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och att stärka föräldrars makt över sin livssituation.

Frågan om vårdnadsbidrag har under många år diskuterats i samhällsdebatten. Det är väl känt att kvinnor och män har olika ansvar i det obetalda omsorgs- och hemarbetet och att det återverkar på kvinnors och mäns villkor i arbetslivet. Mot den bakgrunden och med hänsyn till förslagets karaktär är det förvånande och beklagligt att det utarbetats utan jämställdhetsperspektiv och att någon konsekvensanalys ur jämställdhetssynpunkt inte har gjorts.

Förslaget att införa kommunalt vårdnadsbidrag borde ha utarbetats i enlighet med principen om jämställdhetsintegrering.

JämO anser att det är en grundläggande brist att förslaget inte synes anpassat till att många familjer idag består av en ensamstående förälder med barn.

Förslaget står enligt JämOs uppfattning i strid med regeringens förslag om jämställdhetsbonus som syftar till att minska skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning och därigenom bland annat stärka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget kan på goda grunder förväntas få motsatt effekt.

Synpunkterna nedan följer betänkandets egen disposition.

3 Uppdraget

Syftet med vårdnadsbidraget är att skapa ökad valfrihet för föräldrar som önskar mer tid med sina barn. Det uttalas också att bidraget ökar familjernas valfrihet och stärker föräldrars makt över sin situation. Användandet av begreppen föräldrar respektive familj i det sammanhanget skapar viss förvirring eftersom effekterna av tillämpning av vårdnadsbidrag är olika för en familj som en enhet av personer och för en individ i den enheten.

Det anges vidare att vårdnadsbidraget skall göra det möjligt för små barn att få god omsorg av sina föräldrar och för föräldrarna att ta större hänsyn till barnets behov. Samtidigt är en av förutsättningarna att vårdnadsbidraget ska kunna kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. JämO kan inte dra annan slutsats än att det då blir någon annan än föräldrarna (förutom kanske i de fall då föräldrarna arbetar olika skift) som ska ta hand om barnet. Det skulle stå i strid med det uttalade syftet med bidraget.

JämO vill också framhålla att med kännedom om villkoren och förhållandena på arbetsmarknaden så kan den valfrihet och större makt över sin situation som arbetsgruppen menar följer av möjligheten att utnyttja vårdnadsbidrag få ett högt pris för en förälder då perioden med vårdnadsbidrag är slut. Bakgrunden till att förstärkta skyddsregler för arbetstagare och arbetssökande som är föräldralediga infördes 2006 var att det ansågs klarlagt att arbetstagare som är föräldralediga möter särskilda svårigheter i arbetslivet (jfr. 16 § Föräldraledighetslagen (1995:584)). Kvinnor tar föräldraledigt i betydligt större omfattning än män och det kan på goda grunder antas att majoriteten av mottagarna av vårdnadsbidrag skulle bli kvinnor. Tankarna leder lätt till att vårdnadsbidraget ökar kvinnors beroende av en man med högre inkomst. Ett förslag som ökar familjens valfrihet men leder till försämringar för kvinnliga föräldrar och kanske inte kommer manliga föräldrar tillgodo kan inte ses som en reform.

4 Om offentligt finansierad förskoleverksamhet

Det uttalas att vårdnadsbidraget kommer att utgöra ett alternativ och komplement till delar av den offentligt finansierade barnomsorgen. Det framgår att mammans arbetstid samvarierar i betydligt större utsträckning med barnets närvarotid i förskolan än vad pappans arbetstid gör. JämO anser att förslaget är ägnat att förstärka det förhållandet att kvinnor oftare än män arbetar deltid för att utföra obetalt hem- och omsorgsarbete.

Enligt JämOs bedömning skapar förslaget inte möjlighet för familjer med en ensamstående föräldrar, en grupp som främst består av kvinnor, att spendera mer tid med sina barn vare sig genom att vara helt ledig från arbete eller arbeta deltid. Eftersom det är tänkt att beloppet skall trappas av mot den tid barnet tillbringar i barnomsorgen blir beloppet för lågt som kompensation. Enligt förslagets avtrappningsmodeller blir vårdnadsbidraget 1 500 kr då barnet vistas högst 15 timmar på förskola. För en ensamstående förälder, som skall klara både lämning och hämtning på förskolan, ger 15 timmars barnomsorg knappast möjlighet att arbeta ens halvtid.

Inkomstbortfallet blir så mycket större än vad ett helt eller avtrappat vårdnadsbidrag ger. Det är högst tveksamt om det utgör ”det ekonomiska tillskott som blir avgörande för en förälder att gå ner i arbetstid”.

5 Vårdnadsbidrag i Norden m.m

Arbetsgruppen gör en genomgång av nordiska länders utformning av vårdnadsbidrag utan att redogöra för de erfarenheter som finns av tillämpningen av vårdnadsbidrag i dessa länder. I Norge och Finland är mer än 95 % av vårdnadsbidragstagarna kvinnor, företrädesvis lågutbildade och med redan svag anknytning till arbetsmarknaden (se t.ex. Westlund Jennie, ”Increased parental choice can lead to reduced gender equality”, NIKK magasin 2007:2). Svensk och europeisk forskning visar entydigt att vårdnadsbidrag minskar kvinnors förvärvsarbete, inte bara under själva ledigheten utan också efter den (se t.ex. Ferrarini, Tommy, ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbetet – ett jämförande perspektiv”, Ekonomisk Debatt 2005:8).

OECD slår i en rapport från 2005 fast att tillämpningen av vårdnadsbidrag i Finland har minskat jämställdheten, kvinnors betalda arbete och karriärmöjligheter. Organisationen rekommenderar därför Finland att minska omfattningen av vårdnadsbidrag. I samma rapport rekommenderar OECD Sverige att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenning genom att kvotera ledigheten eller införa någon form av jämställdhetsbonus (OECD, Babies and Bosses. Reconciling Work and Family Life, vol. 4).

Norge planerar att avskaffa sitt vårdnadsbidrag eftersom majoriteten bidragstagare är invandrarkvinnor. Vården av barnen i hemmet försenar barnens utveckling i norska språket och försämrar ytterligare kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

Forskning och erfarenheter från andra länder visar enligt JämOs uppfattning att med samma effekter i Sverige står införandet av vårdnadsbidrag i strid med de jämställdhetspolitiska mål som riksdagen lagt fast. Vårdnadsbidrag skulle leda till minskad ekonomisk jämställdhet, till ökade skillnader mellan kvinnors och mäns obetalda hemarbete samt till minskad makt och inflytande för kvinnor.

5.4 Det förra svenska vårdnadsbidraget

JämO efterlyser statistik över de föräldrar som sökte vårdnadsbidraget under den tid bestämmelserna var i kraft 1994. Detsamma gäller för de verksamheter som har pågått och pågår inom några kommuner (jfr avsnitt 6.2.1).

7.2.3 Till vilka ska bidraget få utges

JämO välkomnar arbetsgruppens uttalande att det ”i ett större perspektiv” är viktigt att båda vårdnadshavare ges samma förutsättningar att kombinera arbete och familj. Det uttalas också att båda föräldrarna kan vilja kombinera deltidsarbete med att vårda barnet i hemmet på deltid. Därför ska bidraget kunna delas efter anmälan från båda föräldrarna.

JämO efterlyser ett resonemang om hur situationen ska lösas då båda föräldrar ansöker om och är berättigade att uppbära vårdnadsbidrag men inte är överens om att det ska delas mellan dem.

JämO ställer sig bakom arbetsgruppens uttalanden att det för barnets skull är viktigt att föräldrarna tar ett gemensamt ansvar utifrån barnets intressen och behov och att det är barnets bästa som kommer i första hand.

7.3.1 Vårdnadsbidraget och pensionsgrundande inkomst

Det bör påpekas att endast den ena föräldern, den med lägst inkomst, kan få barnårsrätt. Eftersom kvinnan oftare har lägre inkomst än mannen i en familj är barnårsrätten ytterligare en omständighet som gör att det framförallt är kvinnor som skulle utnyttja bidraget. Det är också viktigt att framhålla att kompensationen enligt reglerna om barnårsrätt är väsentligen sämre än de pensionsrättigheter som inarbetas vid heltidsarbete.

8 Vårdnadsbidragets samspel med vissa trygghetssystem

Arbetsgruppen uttalar att utgångspunkten i arbetet med att identifiera avgränsningar i förhållande till andra ersättningssystem har varit att undvika inlåsningseffekter och undvika att människor som redan står långt från arbetsmarknaden inte ska hamna ännu längre bort. JämO anser att vårdnadsbidraget i sig är ägnat att skapa inlåsningseffekter.

Arbetsgivares förväntningar på män och kvinnor skiljer sig åt på grund av nuvarande ojämna uttag av föräldraledighet. Arbetsgivares förväntningar idag på kvinnliga arbetssökande och arbetstagare är att kvinnor som blir föräldrar är helt borta från arbetsplatsen under drygt ett år. Efter ett införande av vårdnadsbidrag, kommer arbetsgivare att kunna förvänta sig att de istället blir bort under flera år. Dessa förväntningar, som ligger bakom en stor del av den könsdiskriminering som kvinnor utsätts för i arbetslivet, drabbar kvinnor som kollektiv oavsett om individen tar lång eller kort föräldraledighet, eller inte alls tar föräldraledigt.

8.2.2 Vilken skyldighet har kommunerna att erbjuda plats i förskoleverksamhet

Mot bakgrund av erfarenheterna i andra länder kan det antas att gruppen invandrarkvinnor kommer att vara överrepresenterade bland dem som uppbär vårdnadsbidrag och att de, en redan utsatt grupp på arbetsmarknaden, får det ännu svårare. Utifrån erfarenheterna i Norge kan det även befaras att följderna blir negativa för deras barn som inte går i förskola.

9.2 Rätten till föräldraledighet

JämO utgår ifrån att den ändring som föreslås i Föräldraledighetslagen ”Ledighet med vårdnadsbidrag 9 §” innebär att förbudet mot missgynnande av skäl som har samband med föräldraledighet (16 § föräldraledighetslagen) kommer att gälla den som är helt ledig med vårdnadsbidrag. I annat fall skulle den som är partiellt ledig med vårdnadsbidrag ha skydd mot missgynnande men inte den som är helt ledig. JämO anser att det behövs en ändring även i 3 § föräldraledighetslagen för att det ska framgå att missgynnandeförbudet även omfattar den som är helt ledig med vårdnadsbidrag.

12 Kommunalekonomiska konsekvenser

Förslaget innebär nya kostnader för kommunerna. Utbetalning av vårdnadsbidrag innebär också minskade skatteintäkter för kommunen från dem som är lediga. JämO befarar att finansieringen av vårdnadsbidraget kommer att ske genom att resurserna till förskolan minskar. Det kan komma att försämra kvalitén på verksamheten. Kostnaden för en förskoleplats är inte proportionell till den tid ett barn vistas där vilket gör att kommunens besparing inte blir så stor för de timmar ett barn vars förälder uppbär vårdnadsbidrag inte vistas på förskolan. Kostnaderna i övrigt för att administrera vårdnadsbidraget torde bli höga med tanke på de omfattande kontroller som måste göras.

JämO anser att pengarna kommer bättre till godo om de används till att förlänga den befintliga föräldraförsäkringen.

Avslutning

JämO anser att vårdnadsbidraget, trots avgränsningar mot andra förmåner, är ägnat att skapa inlåsningseffekter och försämra kvinnors anknytning till arbetsmarknaden. De förväntningar som uppstår till följd av att det framförallt är kvinnor som kan förväntas utnyttja bidraget leder till ökad diskriminering av kvinnor i arbetslivet vilket drabbar alla kvinnor oavsett om ledighet med vårdnadsbidrag tas ut.

JämOs uppfattning är att tillämpningen av vårdnadsbidrag skulle leda till minskad ekonomisk jämställdhet, till ökade skillnader mellan kvinnors och mäns obetalda hem- och omsorgsarbete samt till minskad makt och inflytande för kvinnor.

JämO anser att ett införande av vårdnadsbidrag enligt förslaget står i strid med de jämställdhetspolitiska mål som riksdagen slagit fast.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker JämO förslaget om kommunalt vårdnadsbidrag.

Föredragande i detta ärende har varit juristen Caroline Wieslander Blücher.

Anne-Marie Bergström
Jämställdhetsombudsman

Tillbaka