REMISSVAR 
Ärendenummer 591/2007, Aktbilaga 3
2007-08-06

Integrations- och jämställdhetsdepartementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Betänkandet Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegreringen (SOU 2007:15)

Sammanfattning

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) instämmer med utredningens samtliga förlag. För att det ska ske en utvidgning av jämställdhetsperspektivet är det ur JämOs perspektiv av betydelse att det ges ett fortsatt femårigt stöd och att det inrättas ett råd för jämställdhetsintegrering. Fortsatt stöd för jämställdhetsintegrering är viktigt då det är välkänt att kunskaper om jämställdhetsintegrering fortfarande är bristfälliga. Stora samhällsförändringar kräver uppbyggnad av hållbara institutioner.

Allmänt

Sverige ligger internationellt sett i många avseenden i topp vad som gäller jämställdhet. Trots detta krävs fortsatt utveckling och stöd. Sverige måste fortsätta att vara ett föredöme och visa att jämställdhetsarbetet inte är slutfört en gång för alla. Utvecklingen inom jämställdhetsområdet är ett demokratiarbete och därmed en ständigt pågående process. Ett aktivt medborgarskap, kärnan i den svenska demokratin och ett av de första jämställdhetsmålen innebär att människor ska ha möjlighet att delta i alla aspekter av det sociala, politiska och ekonomiska livet (SOU 2005:69). För detta krävs fortsatt stöd i arbetet.

En utvärdering av hur jämställdhetsintegrering tillämpas i den svenska statsförvaltningen visar att målen var otydliga, de var oprecisa och ställde inte tillräckligt konkreta krav, kommunikationen mellan departement och myndigheter var bristande osv. En något senare utvärdering konstaterade att inga större förändringar skett sedan den senaste utvärderingen och upprepade delvis RRV:s rekommendationer för att åtgärda bristerna. Den tydliga slutsatsen i båda utvärderingarna är att jämställdhet inte kommer av sig själv utan kräver intensifierat stöd för att åtgärda de utpekade problemen.

Genomgång av utvärderingar och forskning om hur arbetet med jämställdhetsintegrering fortskrider inom ett antal länder inom EU visar att det är bristen på strukturer, stöd, och tydlighet i målen som försvårar att nå de önskade resultaten. I en jämförelse mellan åtta länder var Sverige det enda landet där arbetet med jämställdhetsintegrering inte ”flöt ut”. Framgången i det svenska arbetet byggde enligt studierna på att tydliga problembilder skapades genom systematiska kartläggningar (bl.a. könsuppdelad statistik) och analyser av ojämställdheten samt att det fanns utarbetade metoder för att lösa problemen.

JämStöds bedömningar och förslag

Utredningens samtliga förslag syftar till att förstärka arbetet med jämställdhetsintegrering och kan sammanfattas som att styra, stödja och ifrågasätta för att åstadkomma jämställda verksamheter och därmed genomgående jämställd medborgarservice.

Det centrala i arbetet med jämställdhetsintegrering är att komma bort från särskilda ”kvinnoprojekt” och därmed sidoordning. Det gäller att utveckla hållbarhet och långsiktighet i verksamheterna vilket inte sker per automatik. Arbetet med jämställdhetsintegrering har inte fokus på diskriminering av individer utan utvecklar ett jämställdhetsperspektiv på system, processer, normer och praktiker som genererar ojämställdhet på individnivå.

När det gäller implementering av jämställdhet i organisationer är det väl känt att det är en tidskrävande och ansträngande process som dessutom ofta genererar i konflikter då maktfrågor inte sällan kommer i fokus. För att uppnå syftet med förslagen måste offentlig verksamhet ges fortsatt stimulans och stöd genom en central stödfunktion.

JämOs synpunkter

Den jämställdhetspolitiska utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv (SOU 2005:66) visade att trots att Sverige inom många områden ligger före andra länder i jämställdhetsfrågor, återstår en hel del att göra.

Sedan 1994 har jämställdhetsarbetet i Sverige vilat på två ben med olika ansvarsområden genom:

• att motverka könsdiskriminering och att arbeta aktivt med främjandeåtgärder på arbetsmarknaden, i högskolan och skolan i enlighet med gällande lagstiftning.


• att genom strategin jämställdhetsintegrering - åstadkomma jämställd medborgarservice. Fokus riktas mot kärnverksamheten, verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning.

Definitionen av strategin jämställdhetsintegrering i Sverige följer Europarådets definition vilket innebär:

(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Kännetecknande för strategin är att den söker institutionella former för jämställdhet tillsammans med metoder som synliggör de ”dolda” mekanismerna, praktikerna och normerna i strukturer, processer och etablerade miljöer inom ramen för offentliga arenor som resulterar i ojämställdhet i verksamheterna och därmed ojämställd medborgarservice.

JämO stödjer samtliga framlagda förslag. Aktiviteter till stöd och utbildning för myndigheter och Regeringskansliet bör fortsätta under den föreslagna tiden och utvärderas kontinuerligt (processutvärdering) i enlighet med förslaget.

JämOs erfarenheter av att åstadkomma jämställdhet på arbetsmarknaden och på arbetsplatser bekräftar JämStöds slutsats att förändringar kräver långsiktighet, systematik och arbetsmetoder. En nyligen publicerad forskarrapport diskuterar hinder och möjligheter för implementering av jämställdhet på arbetsplatser. De viktigaste slutsatserna för varför jämställdhetsarbetet varit trögt summeras upp i rapporten:

• jämställdhetsarbetet har varit sidoordnat och kontinuitet saknats


• otydliga mål och otydlighet i organisationen om vem som ska göra vad


• otydlighet i ansvarsfördelning och makt att ta viktiga strategiska beslut


• ingen uppföljning av projekt och implementering av dessa

Sammantaget visar rapporten att det är svårt att ändra traditionella normer och föreställningar om kvinnors och mäns plats, arbetsuppgifter, etc. Förutsättningar för en ändrad ordning är bl a kunskap och förståelse av underordningens mekanismer d v s hur underordning av kvinnor på arbetsmarknaden ständigt återskapas.

JämO anser att det av JämStöd förslagna stödfunktionerna utvidgar jämställdhetsperspektivet på arbetsplatserna och i organisationerna och på så sätt förstärker och intensifierar jämställdhetsarbetet. Erfarenheter visar att enbart policyformuleringar inte leder till någon framgång. Att försäkra sig om ett jämställt medborgarskap kräver alltså ett långsiktigt utvecklings- och förändringsarbete i verksamheter.

JämO vill uppmärksamma att jämställdhetsintegrering är en internationellt utbredd strategi och Sverige är en förebild genom att ha utvecklat ett framgångsrikt arbete på området. De framgångar i jämställdhetsarbetet som Sverige i internationella jämförelser alltid uppmärksammas för bygger på utbyggda strukturer och system för att garantera resultat både på kort och på lång sikt.

För att de jämställdhetspolitiska målen som Riksdagen antagit ska nås, är det viktigt att det arbetssätt som JämStöd utvecklat och hänvisat till i sitt betänkande ska ha fortsatt stöd.

Beslut har fattats av enhetschef Märit Borgström och föredragande i ärendet har varit Arja Lehto.

Märit Borgström
Chef för Enheten Rådgivning-Utveckling-Tillsyn

Tillbaka