Statistik

Statistik – hur ser det ut i Sverige?

JämO för ingen egen statistik. Däremot ger Statistiska Centralbyrån vartannat år ut publikationen ”På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet” som visar aktuella siffror inom nästan alla samhällsområden uppdelat på kvinnor och män. Den går att ladda ned på SCB:s webbplats.

Länk till SCB:s webbplats

Här presenteras dock några statistikuppgifter. För fler uppgifter hänvisas du till SCB.

Lön

Män som grupp tjänar mer än kvinnor som grupp.

kvinnorslnavmnslnABA

Bilden visar kvinnors lön i procent av mäns lön (grön stapel). Den första stapeln visar kvinnors andel av mäns löner, den andra stapeln visar kvinnors andel av mäns löner efter man tagit hänsyn till exempelvis ålder, yrke och utbildning. Alla löner är omräknade till heltidslöner.
Om man ser till hela inkomsten under ett år, det vill säga summan av inkomst från arbete och kapital, och olika ersättningar som sjukersättning, föräldrapenning, bostadsbidrag, etc. motsvarar kvinnors genomsnittliga inkomst bara 70 procent av männens. En viktig förklaring är att kvinnor oftare än män arbetar deltid. Men kvinnor får också mindre betalt för sitt arbete än män.

Om man räknar om kvinnors löner till heltid, uppgår genomsnittslönen för kvinnor år 2004 till 83 procent av genomsnittslönen för män, en skillnad på 17 procent alltså. En del av skillnaden beror på att kvinnor i större utsträckning arbetar i offentlig sektor, där lönerna är lägre än i den privata sektorn, och att kvinnor ofta arbetar i yrken där lönen är lägre än i yrken där många män arbetar. En del beror också på kvinnors större frånvaro från arbetet, på grund av föräldraledighet, sjukfrånvaro, vård av barn etc, vilket pressar kvinnors löner neråt.

Tidigare hade kvinnor generellt en lägre utbildningsnivå än män, men så är inte fallet idag. I själva verket ökar lönegapet om man räknar med effekterna av utbildning, det vill säga, jämfört med männen tjänar kvinnor mindre på att utbilda sig.

Om man räknade bort skillnader som beror på sektor, yrke och arbetstid, skulle kvinnors löner uppgå till 93 procent av mäns löner. Resterande 7 procent går inte att säkert förklara med den statistik som finns idag. Man vet ändå att en del av skillnaden beror på att män oftare än kvinnor har arbetsledande befattningar, vilket ger dem högre lön. Men här ingår också det vi kallar lönediskriminering, alltså att kvinnor och män kan få olika lön trots att de utför lika eller likvärdiga arbeten.

Könsuppdelad arbetsmarknad

Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet (cirka 80 procent jämfört med cirka 86 procent för männen). Men Sverige har också en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Kvinnor och män väljer olika typer av arbeten. Se till exempel diagrammet nedan för könsuppdelning i några vanliga arbeten.

konssegregeradarbetsmarknaEA1

Bilden visar hur könsfördelningen inom ett antal yrken ser ut. Inom gruppen ”Undersköterskor, förskollärare” ´är mellan 90-100 proecnt kvinnor, medan gruppen ”Lastbilförare, byggnadsarbetare” har mellan 0-10 procent kvinnliga anställda.
Det mest kvinnodominerade yrket är sekreterare (97 procent kvinnor) och det mest mansdominerade yrket är motorfordonsmekaniker/motorfordonsreparatörer (cirka en procent kvinnor).

Generellt sett har de mansdominerade yrkena en högre medellön än de kvinnodominerade yrkena.

Föräldraledighet

Sedan 1974 har Sverige haft en föräldraförsäkring där dagarna kan delas lika mellan föräldrarna. Men en förälder kan överlåta sina dagar till den andra föräldern, förutom 60 dagar som är reserverade för vardera föräldern. I de allra flesta familjer väljer mannen att överlåta en del av sina föräldraledighetsdagar till kvinnan.

Männen tar ut cirka 20 procent av föräldraledigheten. 60 procent av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls under barnens första år.

Kvinnors och mäns uttag av föräldraförsäkringen skiljer sig också åt. Kvinnor sprider i högre grad ut föräldrapenningdagarna och förlänger på så sätt tiden hemma med barnet.

Kvinnor tar också ut majoriteten av garantidagarna (80 procent). Garantidagarna är dagar med lägstanivåersättning, det vill säga 60 kronor per dag.

Obetalt arbete

Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, cirka 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Med obetalt arbete menas exempelvis hushållsarbete, vård av barn, underhåll av trädgård, bil och så vidare. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar obetalt arbete och män nästan 20 timmar obetalt arbete.

Chefer och vd:ar

72 procent av alla chefer är män. Inom privat sektor är skillnaden störst, medan könsfördelningen är ganska jämn i offentlig sektor, se bild nedan:

andelkvinnligaochmanliga

Bilden visar fördelningen av män och kvinnor på chefsposter. Inom privat sektor är 78 procent av cheferna män, medan 44 procent av cheferna inom offentlig sektor är män.
I börsnoterade företag är 286 av 291 vd:ar män. 82 % av styrelseledamöterna i börsföretagen är män.

Politisk representation

I riksdagen sitter 47 procent kvinnor och 53 procent män. Regeringen består av 9 kvinnliga ministrar och 13 manliga (inklusive statsministern).

Bland de förtroendevalda kommunpolitikerna är 41 procent kvinnor. Även bland de förtroendevalda landstingspolitikerna är 41 procent kvinnor.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Försäkringskassan, Riksdagen, Regeringen, SIS Ägarservice