Historia

Denna sida handlar om jämställdhetshistoria.

Hur har jämställdheten utvecklats under modern tid? Här följer en kort sammanfattning från 1900-talet till vår tid.

1900- och 1910-talet

Under tidigt 1900-tal börjar kravet på kvinnlig rösträtt växa sig starkare. Tidigare hade män med fast egendom haft rätten, och andra män (dvs statare och hyresgäster) fick sin rösträtt 1911. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) är en stark röst i debatten. Rösträttskvinnorna utnyttjar sina överlappande medlemskap i andra föreningar och samarbetar med andra kvinnorörelser, socialliberalt färgade folkbildningsrörelser, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Genom detta samarbete lyckas LKPR nå ut och sprida sitt budskap – politiska rättigheter åt kvinnor – till många.

Flera folkrörelser växer fram; det socialdemokratiska partiet, fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen osv. Fackliga kvinnor strider för rätten att arbeta nattetid inom industrin.

Sveriges utveckling från jordbruksland till industriland fortsätter och lägger grund till flera förändringar i familjerollen.

1920-talet

Under 1920-talet går flera viktiga reformer igenom. Första världskriget och den bolsjevikiska revolutionen hade lett till oro i Europa och eftersom man trodde att kvinnor var mer konservativa och inte skulle rösta kommunistiskt, lät många länder kvinnorna får rösträtt. Givetvis hade rösträttsrörelsen också en stor inverkan. Sverige hakar på flera andra europeiska länder och ger kvinnor rösträtt 1919, men det är först 1921 som kvinnorna kan tillämpa sina demokratiska rättigheter i ett riksdagsval. Då blir också Kerstin Hesselgren första kvinnan i riksdagens 1:a kammare (5 stycken blir invalda i hela riksdagen).

Under 20-talet blir kvinnor myndiga, kvinnor och män likställs i den nya giftermålsbalken, statliga läroverk öppnas för kvinnor och flera statliga tjänster öppnas också för kvinnor.

Eftersom samhället breddas och industrialiseringen tar fart ordentligt skapas nya jobb och den kvinnliga arbetskraften behövs. Men hemmafruidealet är fortfarande rådande. På många håll strider manliga arbetare för att få en försörjarlön så att även de kan få ha hemmafruar.

1925 bildas den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som även röjer vägen för den moderna kvinnorörelsen. Syftet med medborgarskolan var att utbilda många kvinnor så att de skulle bli viktiga delar av samhällslivet. Många av de kvinnliga riksdagsledamöterna gick till exempel kurser på medborgarskolan.

1930-talet

Under 30-talet råder lågkonjunktur och en ekonomisk kris drabbar världen, med ökad arbetslöshet och extremt låga födelsetal som följd. Politiska schatteringar från både höger och vänster protesterar mot de samhälleliga reformerna som främst kvinnor tagit del av och i samhällsklimatet finns det en vilja att få bort kvinnorna från arbetslivet. Men försämringar för kvinnorna lyckas avvärjas. 1939 blir det förbjudet att avskeda kvinnor på grund av giftermål.

De låga födelsetalen väcker en debatt om en förändrad familjepolitik. De socialdemokratiska politikerna Alva och Gunnar Myrdahl ger bland annat ut den uppmärksammade boken ”Kris i befolkningsfrågan” 1934 med reformkrav för en samhällstillvänd familjepolitik, där staten ska ta ett större ansvar och stödja och underlätta för barnfamiljerna.

1940-talet

Under andra världskriget får jämställdhetsreformer stå tillbaka och läggs på is. Kvinnor får en dubbelroll genom att de både behövs som husmödrar och som arbetskraft.

För att uppmuntra till barnafödande och familjebildning inleder staten en aktiv familjepolitik med fördelaktigare lån och bidrag till bostäder för barnfamiljer. Det allmänna barnbidraget införs 1947.

Under 40-talet får Sverige också den första kvinnan i regeringen, Karin Kock.

1950-talet

50-talet brukar ses som hemmafruidealets tidsålder. Men det finns också ett ökat behov av arbetskraft och fler kvinnor går återigen ut i arbete. Kvinnojobben kan inte längre täckas av de ogifta kvinnorna. Men det finns inga daghem.

De sk kvinnolönerna är 30 procent lägre än mäns löner (för samma jobb) och inskrivna ikollektivavtalen.

Samtidigt är Sverige ett växande samhälle med ökad urbanisering och under femtiotalet fortsätter tätortsrevolutionen. Allt fler kvinnor dras in i serviceyrken.

Under 50-talet är ett nyckelbegrepp ”valfrihet för kvinnorna”. Valfriheten innebär dock i stort att en kvinna kan välja mellan att vara yrkeskvinna eller hemmafru.

1960-talet

Under 60-talet börjar den moderna jämställdhetspolitiken växa fram. Kvinnors arbetskraft behövs och hemmafruidealet börjar ifrågasättas – liksom könsrollerna. Det är på 60-talet som könsrollsdebatten drar igång – kvinnors och mäns samhällsroller och familjeroller förklaras utifrån socialt inlärda normer och förväntningar.

1962 släpps boken ”Kvinnors liv och arbete” som är en akademisk diskussion om kvinnors villkor på arbetsmarknaden.

Kvinnorörelsen, med bland annat Grupp 8 i spetsen, tar ton och kräver en mängd sociala reformer – daghem, fri abort och lika lön är några av de frågor som drivs. Det är också under 60-talet som ordet jämställdhet börjar användas för att beteckna förhållandet mellan kvinnor och män.

1970-talet

1972 tillsätter regeringen ”Delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män” med syfte att hävda kvinnors rätt till arbete.

70-talets stora jämställdhetsreformer lägger grunden till dagens jämställdhetspolitik. 1971 inför Sverige särbeskattningen – en skattereform som innebär att makarna beskattas var för sig och den gifta kvinnan i inkomst- och skattehänseende betraktas och behandlas som en egen individ. Tidigare hade den sammanlagda inkomsten beskattats och det hade varit mindre lönsamt för båda makarna att arbeta.

1974 görs moderskapspenningen om till den könsneutrala föräldraförsäkringen. Hälften av dagarna går automatiskt till vardera föräldern – makarna likställs i rätten att ta ut föräldraledighet.

1974 beslutas också att barnomsorgen ska utökas. Den svenska modellen – att samhälle och familj har et gemensamt ansvar för barnomsorgen – inrättas.

Dessa reformer leder till att kvinnor får det lättare att gå ut i arbetslivet och en ökad ekonomisk självständighet för kvinnorna. Det bildas ett nytt genuskontrakt – från husmorskontrakt (enförsörjarmodell) till jämställdhetskontrakt (tvåförsörjarmodell).

Men det är också under 70-talet som den könsuppdelade arbetsmarknaden blir mer och mer påtaglig. Den offentliga sektorn expanderar starkt genom utbyggande av vård, skola och omsorg och det är främst kvinnor som anställs inom dessa yrken.

1980-talet

Under 1980-talet startas så kallade brytprojekt med syfte att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Myndigheten JämO bildas 1980 med syfte att övervaka jämställdhetslagen – en lag som förbjuder könsdiskriminering i arbetslivet men också ålägger arbetsgivarna att aktivt arbeta främjande för jämställdhet.

Under 80-talet sker också ett starkt framväxande av kvinno- och jämställdhetsforskning, det som senare kallas genusforskning, på universiteten. Ordet genus införs i forskarvärlden för att beskriva det sociala könet.

1990-talet

Under 90-talet ligger maktbegreppet till grund för många jämställdhetspolitiska frågor. Lönefrågor, uppvärderingen av kvinnors arbete och kvinnorepresentationen i styrelserum, företagsledningar och på politiska maktposter är viktiga jämställdhetsfrågor. På regeringsnivå uppnår kvinnorna halva makten 1994, efter ett hot från de sk Stödstrumporna om att bilda ett kvinnoparti.

Två stora utredningar om makt påverkar jämställdhetspolitiken. I Maktutredningen från 1990 fastslår regeringen att kvinnors makt och inflytande i samhällsutvecklingen måste komma högt upp på dagordningen i jämställdhetspolitiken. I kvinnomaktutredningen (97-98) läggs ett stort antal forskarstudier fram i syfte att analysera kvinnors makt och ekonomiska resurser.

Även sexualisering av kvinnor i media är ett stort debattämne under 90-talet.

Lagstiftning runt våldtäkt och diskriminering skärps.

2000-talet

Under 2000-talet fortsätter debatten om makt och sexualiseringen i media. Även våld mot kvinnor är en jämställdhetsfråga som hamnar i fokus, bland annat i regeringens arbete.

En debatt om hur pappor ska förmås att ta ut en större del av föräldraledigheten påbörjas, eftersom deras uttag ligger på runt 20 procent av den samlade tiden. Förslag om en individualiserad föräldraförsäkring, där hälften av dagarna öronmärks åt vardera föräldern kommer från olika håll.

Insatser vad gäller löner förstärks också eftersom det så kallade lönegapet där kvinnor tjänar cirka 83 procent av männens löner vid heltidsarbete varit detsamma sedan 80-talet. 2001 skärps lagstiftningen i jämställdhetslagen och arbetsgivarna åläggs i skarpare form än tidigare att varje år kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om löner och anställningsvillkor. Arbetsgivaren ska vidare analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. 2006 får JämO utökade resurser för att granska arbetsgivares lönekartläggningar.

Källor: Yvonne Hirdman, Fogelstad.nu, ”Jämställda på svenska” (Gunilla Fürst).