Historik

Jämställdhetspolitiken har en lång historia. Kampen för kvinnors och mäns lika rättigheter, som huvudsakligen handlat om att vinna och befästa kvinnornas rättigheter till utbildning, egen försörjning, rösträtt, politisk representation, frihet från sexualiserat våld mm har förts både inom och utanför de parlamentariska institutionerna. Kampen finns skildrad både i text, ljud och bild.

Här kan du läsa om och lyssna lite på delar av den.

Nedan inleds ”JämOs historia på 15 minuter”, en kort sammanfattning av de fyra hittillsvarande jämställdhetsombudsmännens synsätt och prioriteringar.

JämO invigdes på Drottninggatan 21 i Stockholm 1 juli 1980. Det är nu tjugofem år sedan. Som ni kommer att se av denna korta historieskrivning är dock många av de frågor vi arbetar med idag desamma som då. Fyra personer har hittills hunnit vara JämO. Myndigheten har flyttat några gånger, först till Riddarholmen, sedan åter till Drottninggatan men nu till nr 92.

JämO nr 1,  Inga-Britt Törnell

ingabritttornell_historyVår första JämO hette Inga-Britt Törnell, hon var jurist och domare och blev utnämnd till JämO medan hon tjänstgjorde i Bostadsdomstolen. Hon berättar i boken ”Genus i praktiken” utgiven av JA-föreningen att:

”Verksamheten inleddes med stora ambitioner hos alla på kansliet. Förväntningarna (…) var stora hos alla som hade arbetat för en jämställdhetslag och en JämO. Vi möttes också av ett massivt intresse från massmedia, ett intresse som höll i sig under hela min tid som ombudsman… Intresset var till en början välvilligt. Vi var små, lustiga och ofarliga…

Läs mer om Inga-Britt Törnells period

JämO nr 2, Gun Neuman

gunneuman1987 blev Gun Neuman JämO. Hon hade också varit domare men hade även arbetat i många år som förbundsjurist på SAF och Industriförbundet. Tanken med utnämningen var främst att skapa en dialog med arbetsgivarsidan.

När förslaget till jämställdhetslag 1978 gick ut på remiss arbetade Gun Neuman på SAF. Hon deltog inte i remissvaret men minns det brev hon skrev till SAFs VD angående innehållet:

”En väl avvägd lagstiftning som uppmuntrar och stödjer kvinnor i deras strävan att ställa sig till näringslivets tjänst är helt enkelt i SAFs intresse… Vad man saknar i SAFs remissvar är framsynthet och visioner (det borde ha) präglats mindre av ängsliga gammelmanstongångar och överlägset ironiserande.”

Läs mer om Gun Neumans period

JämO nr 3, Lena Svenaeus

lenasvenaeusMed Lena Svenaeus som JämO från 1994 inleddes ett nytt avsnitt i myndighetens historia där just AD-mål och lönediskrimineringsfrågor de första åren kom att stå i förgrunden för intresset. Orsakerna till detta var flera.

Lena Svenaeus var arbetsrättsjurist med en långvarig bakgrund inom kvinnorörelsen. Hon hade varit ställföreträdande JämO i tre år från 1980, och hon hade precis kommit hem från en tjänst som arbetsmarknadsråd i Kanada, där man utformade nya metoder för att försöka komma tillrätta med könsdiskriminerande lönesystem.

Läs mer om Lena Svenaeus period

JämO nr 4, Claes Borgström

claesborgstromNågra lönediskrimineringstvister vunna (förlikningar och AD), några förlorade, är balansen i början av 2000-talet, då JämO i april 2002 vann sitt första AD-mål angående graviditet och arbetsmarknaden. Återigen var det en barnmorska – Kristina Persson – som stod i centrum för intresset, men denna gång som könsdiskriminerad på grund av graviditet och inte som förlöserska eller lönediskriminerad arbetstagare.

Vid denna tidpunkt hade Claes Borgström hunnit bli JämO, och myndigheten tagit ytterligare ett kliv på vägen att bredda området från specialiserad arbetsrätt till mänsklig rättighetspolitik.

Claes Borgström, välkänd advokat, välkänd förespråkare för mänskliga rättigheter och första manliga JämO, väckte och väcker alltjämt ett oerhört medialt och offentligt intresse, både i Sverige och utomlands.

Läs mer om Claes Borgströms period