Jämsides
JämO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna sida kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
 
 
Hoppa till textinnehållet

Sexism, alkohol och förnedring
– vanliga ingredienser i nollningar

Bild på nollning

REPORTAGE Få en vattenballong ”juckad” mot sin bak, dricka så mycket sprit att man blir redlös, eller bli fotograferad naken utan att man vet om det för att sedan få se bilden utlagd på Internet – låter det som aktiviteter som bör ske i samband med skolan? Faktum är att det inte är helt ovanliga företeelser vid gymnasiernas nollningar.

TEXT & FOTO: Marienette Collin

Nu är det dags för skolstart på gymnasiet. Många nya elever hälsas välkomna genom så kallade nollningar. Nollningar är en form av invigningsrit där ”lära-känna-varandra”-aktiviteter förekommer.

– Vissa är trevliga sammankomster, andra sexistiska och förnedrande där de äldre eleverna ”ger igen” för vad de själva fick uppleva under sin nollning, berättar Anton Klepke som startat nätverket Våga Vägra Nollning.

Ofta blir man indelade i klasslag, och sedan ska man samla poäng genom olika ”lekar”. Det lag som får mest poäng vinner.

Bild på Sarah Thuvander
Sarah Thuvander, lärarstudent

Sarah Thuvander gick i gymnasiet för tio år sedan, men kommer fortfarande ihåg sin nollning som om den var igår:

- En helt främmande kille skulle jucka sönder en vattenballong mot min bak. Så stod vi där, jag på alla fyra och han bakom, alla tittade på och ballongen vägrade att gå sönder så allting tog väldigt lång tid. Det var verkligen vidrigt.

Idag studerar hon till lärare och kan inte förstå hur kränkande nollningar fortfarande kan ske.

– Det strider mot barn- och elevskydd lagen. Skolledningen och personalen har att ansvar att se till att elever inte blir kränkta eller sexuellt trakasserade.

Våga vägra nollning

Även om tiden har gått så har nollningarna inte förändrats nämnvärt. Fortfarande är förnedring och sexuella trakasserier vanliga inslag.

– Det är de äldre killarna som är drivande i nollningarna. Förnedringar och kränkningar riktar sig mot alla nya elever - sexuella trakasserierna riktar sig främst mot de nya tjejerna, konstaterar Anton Klepke.

Han är elev på gymnasiet Rytmus i Stockholm och jobbar mot kränkande nollningar. Han startade nätverket för att stödja andra elever så att de inte ska känna sig tvungna att vara med på en nollning.

Inför Anton Klepkes årgångs nollning var tisslades och tasslades det mycket – ”när ska det vara?” och ”vad kommer att hända?”. Rykten och spekulationer surrade omkring. En dag så kom det upp fullt med bilder på skolan, vissa bestående av enbart massor med nollor, andra med värre inslag som nedkletade och nakna människor.

– Jag gick inte dit. För mig var det valet lätt eftersom jag hört från äldre elever hur det gick till och det verkade helt sjukt. Men för alla är det inte så enkelt som det var för mig – det är svårt i nya sammanhang att vara den som ställer sig utanför och inte blir en del av gänget, berättar han.

Sexuella trakasserier vanligt

Anton Klepke berättar att nollningscermonier startade som ett mandomsprov på högskolor och universitet redan på den tiden då bara män fick tillträde till högre utbildning. Då var nollningarna främst förnedrande och kränkande. När sedan kvinnor blev tillåtna på utbildningarna tillkom även sexistiska inslag.

Han har fått en del anonyma samtal och e-post av personer som mår dåligt över den nollning de blivit utsatta för; de har känt sig förnedrade och sexuellt trakasserade.  

Bild på Anton Klepke 
Anton Klepke, Våga Vägra
Nollning

– I nollningar utnyttjar de äldre eleverna att alla befinner sig i ett för dem nytt sammanhang. Då har man ingen gemensam grund att vara trygg och stark i. Genom alkohol, grupptryck och tvång så gör de nya eleverna saker de annars inte skulle ha gjort - som att dricka sig redlösa och bli nedkastade i tunnor med döda fiskar. Tjejer brottas i filmjölk enbart i underkläder, påhejade av de äldre killarna, beskriver Anton Klepke.

En som har sett detta på nära håll är Ida Montgomery, som tog studenten från Frans Schartau i våras:

– Många nollningar handlar bara om att killarna vill få av tjejerna kläder, ofta använder de klädstrecket, det vill säga att det lag som har längst rad med avtagna kläder får poäng.

Hon berättar vidare att många nya tjejer vet om att klädstrecket är en klassiker på nollningar, och tar på sig stringtrosor för att vara till behag. Många tar även av sig trosorna och är helt nakna.

– Många tjejer tror att de då är coola och ska få respekt av de äldre eleverna – ofta blir det dock tvärtom. Jag har sett nakenbilder på tjejer på Internet som blivit tagna under nollningar.

Nollning är en form av mobbning

Anton Klepke säger att nollning kan vara en form av mobbning och att han har hört personer som har hoppat av skolan för nollningen varit så psykiskt påfrestande.

Anncha Lagerman som jobbar på Bris betonar också mobbningsaspekten. Hon berättar att många elever hör av sig inför skolstarten och är oroliga – vissa väljer till och med bort skolor för att de är rädda för nollningen.

Han berättar om en tunna med död fisk och filmjölk som stod på ett tak en hel sommar, en rutten sörja som de nya eleverna var tvungna att dricka upp för att komma på nollningsfesten – vilket de yngre eleverna också gjorde.

– Man vill ju vara med i gänget och inte hamna utanför. Det som är riktigt hemskt med dessa nollningar är att det snabbt skiljs ut vilka som pallar trycket eller inte – de som inte gör det blir lätt mobboffer.

Gemensamt ansvar för att stoppa nollningar

En skola som jobbar aktivt för att motverka nollning är Danderyds gymnasium.

– Nollningar har ofta inslag av mobbning, vilket inte är acceptabelt, säger rektorn Håkan Söderström.

Innan nya elever börjar på Danderyds gymnasium får deras föräldrar ett brev där de blir informerade om att nollning inte får förekomma och uppmanas att hålla koll på sina barn. När nya elever kommer till skolan blir även de informerade om nollningspolicyn. Det är inte heller tillåtet för elever på skolan att sälja festinbjudningar till olika nollningar.

– Det är ju svårt att kontrollera vad eleverna gör efter skoltid, då nollningar sker. Vi gör allt vad vi kan för att motverka dem, bland annat har vi infört teambuildingsaktiviteter där både lärare, nya och äldre elever deltar, säger Håkan Söderström.

Bild på Josephine Bladh 
Josephine Blad, förbundsord-
förande Svea
FOTO: Pressbild

Svea, Sveriges elevråd, är inne på samma linje:

– Vi i Svea är inte emot nollning i sig, utan när den är kränkande vilket är för mig helt oförståeligt. Det viktigaste för att få en bra nollning är att den planeras gemensamt av elever och lärare, då blir det ofta en succé, säger Josephine Bladh, förbundsordförande för Svea.

Anton Klepke tycker att det är ett gemensamt ansvar att får bort kränkande nollningar. Det är både skolledningen, lärare, elever och föräldrar som tillsammans ska arbeta för att få bukt med problemet och starta egna alternativ till nollningen.

– Man behöver inte ha nollningar för att lära känna varandra. På Rytmys har vi en mysdag, då man spelar tv-spel, har dragkamp, åker bort någonstans eller kanske ordnar ett strandparty. Då träffar man varandra under trevliga former utan kränkande eller sexistiska inslag.

Sarah Thuvander önskar att hennes nollning hade varit annorlunda:

– Jag hade velat slippa den förnedring det innebar att få en ballong juckad mot min bak. Man är bräcklig och sårbar när man börjar gymnasiet – att sedan få en sådan start är ingen bra början. Jag tycker att skolledningen har ett ansvar att stoppa kränkande nollningar. 

 

Tillbaka

 


Vill du veta mer om barn och elevers skydd i skolan?

Länk till ta vara på dina rättigheter

Våga Vägra Nollning

Länk till Våga Vägra Nollning

Anton Klepke ger tips!

Anton Klepke

Vad kan jag som äldre elev göra för att stoppa kränkande nollningar?

Som äldre elev tycker Anton Klepke att man ska vara modig och aktivt ta ställning mot nollning. Till exempel kan man skicka ut ett massmail där man säger att de nya eleverna inte behöver gå på nollningar.

– Det kan hjälpa någon mer än vad man tror.

Vad kan jag som ny elev göra för att slippa kränkande nollningar?

Om man som ny elev inte vill vara med på en nollning tycker Anton att det är viktigt att man går till sin lärare och berättar om det, för det är skolans ansvar. Att sedan vissa lärare skyller på att det inte sker på skoltid och att de inte kan göra någonting tycker han är vek bortförklaring:

– Nollningar är så starkt knutet till skolstarten så det är ändå deras ansvar.

Jämsides JämO