Kärleken drabbar hårdare i toppen

REPORTAGE När kärlekens pilar sänds iväg på jobbet träffar de olika beroende på yrken – och kön. En kvinnlig kommunikationsdirektör och en kvinnlig minister får säga upp sig medan en kvinnlig och manlig förskolelärare kan jobba kvar.

TEXT: Elin Jansdotter FOTO: Jenny Jarnestedt

Helena Stålnert syntes under lång tid i tv-rutan som reporter och chef på SVT Aktuellt. Men när hon som SAAB:s kommunikationsdirektör blev tillsammans med bolagets vd Åke Svensson, syntes hon plötsligt även i den tryckta pressen. Många journalister ville fråga henne varför hon måste säga upp sig på grund av kärleken. För Helena var det helt naturligt.

 

Helena Stålnert FOTO: Pressbild

– Det var fullständigt självklart eftersom jag ”bara” var kommunikationsdirektör och Åke vd. Vi jobbade bra ihop och kunde skilja på det privata och professionella men vi ville inte riskera att det skulle väckas misstankar om att någon kunde gynnas eller missgynnas.

Helena Stålnerts fall är inte unikt. Även skolminister Ylva Johansson sade upp sig när hon och finansminister Erik Åsbrink blev ett par. Och det var samma sak för Lena Treschow Torell, styrelseledamot i Ericsson som gifte sig med styrelseordföranden Michael Treshow Torell.

Varför är det bara kvinnor vi ser i de kända exemplen?

– Jag tror att en del beror på tradition och en del på praktiska omständigheter. Män har högre position och kvinnor är mer lättrörliga och anpassar sig till familjens behov. Det visar flera studier. Män byter i och för sig jobb oftare men då är det på grund av karriären, inte familjen, säger Kristina Eriksson som är genusforskare vid Uppsala universitet.

Helena Stålnert har en annan förklaring.

– Jag tror bara det har med rollen att göra. En vd väger tyngre i en organisation än en kommunikationsdirektör. Är man i direkt beroendeförhållande till varandra kan det uppstå problem med trovärdigheten. Men när det gäller Erik Åsbrink och Ylva Johansson var de båda ministrar, ändå var det hon som skulle sluta, det kan jag tycka är lite märkligt, säger hon.

För att komma bort från lojalitetskonflikter, makt- och beroendeförhållanden har det i USA blivit vanligt med riktlinjer och ”kärlekskontrakt” som reglerar hur arbetsgivaren förhåller sig till kärlekspar. För det är framför allt när kärleken tar slut som det kan ställa till problem med skitsnack och sura miner i korridoren. Men i Sverige finns det knappast någon som har några regler vare sig i näringslivet eller på kommuner och landsting.

Martha Blomqvist, docent och arbetslivsforskare på
Centrum för genusvetenskap  FOTO: Pressbild

– Det tycker jag är konstigt. I dag vet vi så mycket mer om kvinnors och mäns maktförhållanden och kvinnors underordning så jag trodde det var vanligare med policys, säger Martha Blomqvist, docent och arbetslivsforskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Det finns ingen statistik på hur vanligt det är med kärlek på jobbet eller hur många som varit tvungna att säga upp sig på grund av kärleken. Men alla vet att det förekommer

– I universitetsvärlden är det inte alls ovanligt att manliga handledare inleder ett förhållande med kvinnliga doktorander, säger Martha Blomqvist.

– Då blir det oftast en tråkig utgång för hennes del. Tidigare problematiserades det inte så mycket. Men idag när maktförhållanden mellan könen har börjat uppmärksammas allt mer är sådant mer ifrågasatt.

Helena Stålnert tror att det omvända snart kommer att bli vanligare – att det är den manliga kommunikationsdirektören eller skolministern som får säga upp sig. I alla fall om fler kvinnor tar plats i toppen på stora företag och i politiken.

– Det ska bli intressant att se den utvecklingen, säger hon.

Tio år på samma jobb

Det finns undantag. Det finns kärlek på jobbet som fungerar. Lena och Johan Gylletorn har levt och arbetat ihop i tio år.

När förskollärarna Lena och Johan Gylletorn på Katarina Västra Barnstugeförening blev förälskade var det som ett expresståg ingen kunde stoppa. Lena Gylletorn är sex år äldre och var gift och hade två barn men det hjälpte inte. Efter två veckor pratade kollegorna barn och framtid. Idag har de levt och arbetat ihop i tio år. Deras dåvarande chef hade inga problem med det. Tvärtom ville hon att de skulle jobba ännu tajtare ihop på samma avdelning.

Vad är det i er relation som gör att ni både kan arbeta och leva ihop?

– Vi är så trygga med varandra. När vi jobbar med barnen så funkar det så otroligt bra och jag tror att det är för att det är så god stämning, säger Lena Gylletorn.

Har ni känt av någon konkurrens och prestige?

– Nej, det finns inget att klättra på i en förskola men man kan ju ha olika status. Jag upplever det som att både Johan och jag har hög ställning, säger Lena Gylletorn.

– I början var det prestige. Det finns ju en inbördes ranking. Jag har alltid varit en person som velat ha mycket ansvar och så möter jag någon som är jämlik mig, har hög status, är drivande och framåt. Man vill ju ha bra relation till chefen för det är lönegrundande och chefen var nöjd med Lenas arbete. Då kom det ett prestigetänkande som gjorde att man ville tuppa upp sig i början, säger Johan Gylletorn.

Skulle ni kunna ha varandra som chef?

– Jag har haft Johan som chef till och från. Jag vill inte ha det så men jag tycker det är okej. Vi har stor respekt för varandra och går inte in på varandras område, säger Lena Gylletorn.

– Nej, det skulle jag inte klara. Jag skulle aldrig klara att ta order av dig. Det fungerar ju hemma men inte på jobbet. Den maktpositionen skulle inte fungera i vår relation, säger Johan Gylletorn. 

Tillbaka