Jämsides
JämO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna sida kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
 
 
Hoppa till textinnehållet

Du kan om du vill

UNGDOMSKRÖNIKA Rasul Nahee och Maha Muwaffak skriver om varför människor kollar snett på dem när de spelar fotboll på den allmänna fotbollsplanen och vad som behövs göras för att skapa ett mer jämställt Rosengård.

 
Maha Muwaffak och Rasul Nahee

Äntligen har de gått! Nu kan vi spela fritt utan att några glor på oss på ett förnedrande sätt, spela fotboll och ha roligt istället.

Varje gång spelar vi på den allmänna fotbollsplanen är det bara killar och män där, och varje gång blir vi förföljda av de andra spelarnas ögon. Det är väldigt ovanligt här i Rosengård att tjejer spelar fotboll. Nästan alla som bor här är invandrare och enligt deras tradition är fotboll en sport för killar.

Vi kommer ursprungligen från Irak. I Sverige har vi bara bott i Rosengård, som är fullt av människor med samma bakgrund som oss. Det är både positivt och negativt.

Det negativa är att både kvinnor och män har kvar samma kvinnosyn som i de länder de kommer ifrån - vilket innebär att kvinnor inte har samma rättigheter som män. Deras argument är att kvinnor inte är lika starka som män, och därför inte kan göra saker lika bra som män och är därmed inte värda lika mycket.

Det är helt fel!

Det positiva är att det finns undantag. Det finns de som alltid försöker att förbättra kvinnosynen och inte har något emot att tjejer och kvinnor använder sina rättigheter och gör fria val, som att klä sig i tajta, korta kläder istället för plagg som döljer kroppen.

Vi är några av de tjejer som använder sig av våra rättigheter, trots att många är emot det. Men så länge vi känner att vi gör rätt och att vi har våra föräldrars stöd kommer vi att fortsätta. Vi var till exempel med på ett läger med elevrådet där det var blandat med både tjejer och killar. Många tjejer här i Rosengård skulle inte få åka iväg på ett sånt läger för sina föräldrar. Vi och många andra familjer i Rosengård tycker att kvinnan ska få den frihet som hon förtjänar. Hon ska kunna säga vad hon vill, visa vad hon känner utan att behöva vara rädd för att andra ska starta rykten eller kalla henne för hora.

Att få har friheten att säga vad man vill och visa vad man känner är en fantastisk känsla!

För att få jämställt i Rosengård tror vi att fler människor med etnisk svensk bakgrund skulle behöva bo här. Då skulle det bli mer blandat och många saker förändras. Det skulle inte vara lika konstigt att tjejer spelar fotboll, att ha på sig tajta kläder eller att säga vad man vill.

Då hoppas vi att många av dem som bor här kommer att fundera mer på sina kulturer och traditioner och upptäcka att den har många konstiga åsikter om kvinnor – och ändra dem.

Här i Sverige har man en stor möjlighet att förändra och påverka. Vi uppmanar därför att alla tjejer och kvinnor att kämpa för sin rätt att göra som du vill, vara den du vill vara och säga det du tycker - precis som vi gör.

Du kan om du vill, du vill så att du kan!  

 

 

Tillbaka


Om Maha Muwaffak

Ålder: 16 år
Gör: Går på Rosengårdsskolan i Malmö
Familj: Mamma, pappa och två syskon
Motto: Lev livet levande!

Om Rasul Nahee

Ålder: 16 år
Gör: Går på Rosengårdsskolan i Malmö
Familj: Mamma, pappa och tre syskon
Motto: Ärlighet varar längst!

 

Jämsides JämO