Bostadssegregering skapar ojämställdhet

UNGDOMSKRÖNIKA Dzenana Mahmutovic skriver om att hon började fundera på varför tjejer och killar hade olika villkor i Tjärnaängar i Borlänge när hon började i en ny gymnasieklass och att bostadssegregering skapar ojämställdhet.

 

Dzenana Mahmutovic

En äldre herre klädd i väst och bruna manchesterbyxor står och tittar ut över sin nya klass. Eleverna sitter på sina platser, spända, nervösa men mest förväntansfulla inför att börja gymnasiet. Där, närmast fönstret, andra bänken bakifrån sitter jag; mörkt hår, pösiga byxor och stirrar på den vita tavlan. I mitt huvud finns en enda tanke: ”Shit! Inte en enda blatte i klassen!”

Okej, jag erkänner. Det kanske inte var min enda tanke den dagen. Men det var något jag gick och grubblade över. Hur ska jag kunna klara mig i en klass där det inte finns en enda elev med utländskt ursprung förutom jag? Min nya klass bestod enbart av svenskar! Svenskar är tråkiga, stela och smått rasistiska. De är tysta som möss, fega och vågar inte stå för det de tror på. Svenskar är något som jag alltid har undvikt – eller har jag verkligen det?

Under hela min uppväxt har jag bott i samma område, umgåtts med samma människor och haft samma tankebanor. Vid många tillfällen kände jag att det var något som inte stämde. Jag förstod inte riktig varför killarna fick gå på mellanstadiediscot, varför dem tog så stor plats och alltid kom undan med det och varför kunde Ahmed vara tillsammans med en svensk tjej när Fatima inte ens fick ha pojkvän? På den tiden funderade jag inte så mycket på varför. Det var mest att bara acceptera. Men nu när jag började i en ny klass med helt främmande människor, började jag undra och vägrade att bara acceptera.

Jag gjorde en helt ny upptäckt, svenskar är faktiskt helt okej. De är varken tråkiga, stela eller rasistiska. Både jag och min nya klass var öppna för nya erfarenheter. Vid lunchbordet uppstod den första diskussionen.

”Jaha, äter du inte fläsk, men gud hur kan du klara dig utan det?”

Jag förklarade varför jag inte åt fläsk, varför kvinnan ska bära slöja enligt Koranen och varför man fastar under Ramadan. De förklarade för mig hur ett traditionellt julfirande går till och varför det är roligt att dansa runt en stor stock på midsommar. Men när de undrade hur det kommer sig att Fatima inte får ha kille medan hennes storebror Ahmed bor ihop med en svensk tjej hade jag inget svar.

Jag försökte förklara att man håller mer koll på tjejen, hennes rykte ska vara fläckfritt och en kille kan lätt smutsa ner hela henne och ryktet. Även om familjen skulle tycka att ett förhållande är acceptabelt så skulle de bli påverkade av omgivningen och rädslan över att få ett dåligt rykte. Att behålla hedern anses väldigt viktigt i många kulturer. Men det är också viktigt att komma ihåg att åsikter om heder varierar från familj till familj, precis som det är olika hur man förhåller sig till jämställdhet i de svenska hemmen.

Vad hade hänt om Fatima och Ahmed hade vuxit upp i ett mer ”svenskt” område och inte i den delen av staden som det snackas mest skit om? Om det i deras föräldrars umgängeskrets hade funnits grannar och arbetskamrater med svenskt ursprung. Troligen skulle fördomarna minska från båda hållen och Fatimas och Ahmeds föräldrars tankebanor skulle troligen påverkas. De kanske rent av skulle behandla dem mer jämställt?

Vad hade hänt om jag inte hade börjat i en ny klass, inte börjat umgås med nya människor och inte ändrat mina tankebanor? Då hade jag i framtiden kanske tänkt som Fatimas och Ahmeds föräldrar – självklart för min egen dotters bästa. Jag hade turen att börja på en skola som erbjöd, inte bara kunskap, utan även nya erfarenheter. Jag hade turen att inte fastna i gamla i mönster som många av mina kompisar troligen kommer att göra.

Att bossätta de med utländskt ursprung i samma område har nästan ingen positiv verkan. Klyftan blir större, fördomarna ökar och jämställdheten känns som bortblåst. Bostadssegregering påverkar inte bara jämlikheten utan även jämställdheten – mer än man någonsin skulle ha kunnat tro. 

Tillbaka